Zabini, Ogg, Troja, Poppy och Caps Lock fem underbara marsvin är borta. Jag hade inte gråtit över Caps bara känt mig tom och kall fast ganska bedrövad. Nu brast det jag är så ledsen över mina fina tjejer alla fem. Tårar.

Det är många känslor som rusar i mig nu. Sorg över att de inte fick leva. Saknad för trots att jag fortfarande har fler marsvin än nödvändigt är det så oerhört tomt utan dessa. Jag känner mig så misslyckad som matte och uppfödare funderar på vad som kan ha gått fel. Har jag gjort något fel? På något sätt skäms jag. Jag vill vara en bra marsvinsmatte nu känner jag mig så misslyckad.

Troligtvis har jag ändå inte gjort något fel. Troligtvis är det bara äcklig otur att allt hänt samtidigt eller så har något uttalat en förbannelse över mig... börjar misstänka det. ;-/ Nu vill jag bara att denna otäcka dödsspiral slutar snurra. Nu blev det för mycket elände nu är det bra med sånt tack.

Ibland är marsvin inte roliga. De är sköra.

Caps lock är död. Jag vet inte vad som hände henne men det hände plötsligt och det gick snabbt. Hon var dräktig men jag tror inte hennes död hade med dräktigheten att göra fast det vet jag inte helt säkert. Hon var som hon skulle hungrig och aktiv och ungarna rörde sig gulligt i magen. Jag hade henne uppe på gos och koll på kvällen innan och hon var precis som hon skulle även på morgonen efter såg allt helt normalt ut. Så plötsligt på eftermiddagen var hon helt slapp i kroppen och förlamad hon kunde röra huvudet och en frambenet resten av henne var som en trasa. Vet inte om hon hade ont för först åt hon där hon låg och jag tänkte desperat att det kan ske går över... det gjorde det inte och hon dog ett antal timmar senare. Det troligaste är väl att det var en hjärnblödning eller en skada fast jag har ärligt ingen aning.

Chockad och förtvivlad. Saknar fina, söta och snälla Capsan.

När ska ska denna förfärliga otursspiral ta slut? Fem fina älskade marsvinshonor har dött för mig sen årsskiftet det är bara för mycket. Nu känner jag mig bra uppgiven.

Fina saknde Caps Lock.