Nyss kom Luckybucket hem igen. Hon var ju utlånad som sällskapsdam till en åldrig hona som blivit ensam men nu tackade tanten tråkigt nog för sig och Lucky är här igen. Tråkigt men härligt att få tillbaka underbara Lucky.

På golvet är det nu bounding party med tjafs... eller det går ganska bra. Passade på att introducera dräktiga Troja i gänget så nu är Troja, Luckybucket, Homsan, Safari och hennes tre små söner i full gång att bilda en flock. Troja har kroppen full av bråkiga hormoner och är inte så snäll mot ungarna. Luckybucket blev däremot jätteglad över att få träffa ungar. Safari tar det hela med ett oväntat stort lugn. Ungarna är bara förvirrde och verkar inte riktigt förstå vad som händer. Tre månader gamla Homsan är den som förvånar mest hon är riktigt kaxig, undrar om det kommer att straffa sig såsmåningom? Det ser väldigt lovande ut så här långt. Det brukar ju bli lite bråk sen när de sätts in i buren men jag tror inte det kommer att bli så farligt i det här gänget.

Snart ska jag cykla iväg och jobba.

Lite magiskt väder just nu. Soligt och lite lagom kallt och februari. Precis samma sorts väder som det var den dagen för strax 16 år sen då min älskade son föddes. Lite gråtmilt magiskt väder med andra ord.

Fortfarande hostig och lite snorig men nu känner jag mig mycket bättre. Är inte ens orolig för hur jag kommer att klara helgens monsterpass på stormarknaden.

Babinski har en släng UVI igen hon var lite kissrumpa för ett par månader sedan också. Då fick hon Bactrim och svarade jättesnabbt på det då och blev helt okej på några dagar bara, därför gjorde jag ett dumt misstag och slutade innan  kuren var klar. Skitdumt antar att alla bakterierna inte försvann så det blossar upp igen nu. Nåja gör om gör rätt. Babinski är inte allmänpåverkad, piper inte, kissar inte blod och har inte ens gått ned i vikt (fast det skulle hon behöva ;-)) så jag antar att detta snart är bra.

Småkillarna är helt underbara så söta och busiga! De växer så det knakar även lille Jack Jack. En jättecharmig kull!

Ynk börjar numera anta formen av en havssköldpadda ca. två veckor kvar av dräktigheten. De sparkas där inne och Ynk ser ut att må bara fint. Jag är så nyfiken på den här kullen. Jag VILL få en fin hona att spara! På pappret är det en perfekt combo och jag har ju inget sparat efter Ynk.

Troja tjocknar betryggande. Nu väntar jag ivrigt på bevisande kickar i magen. Borde kunna känna de första innom några dagar. Då ska hon flytta in till Homsan, Safari och kullen.

Nä nu ska jag göra vattenbyte i stora akvariet, städa badrummet och sen försöka hinna teckna lite i ateljen innan det är kvällspass på jobbet.