I går kväll fick Troja sin kull. Det var inte kul. SJU UNGAR var det helt galet. Inte konstigt att hon var lite eländig de sista veckorna.

Jag hörde något skumt i köket och kom in precis när unge nummer två fötts. Ettan var död redan jag vet inte om han född död men tvåan tog några andetag och jag hjärtat slå under det tunna skinnet. Så kom nummer tre och hon levde och kunde andas. Fyran var död och femmn tog några andetag innan han gav upp. Sen var det stopp men Troja krystade vidare så fler fanns det där inne. efter ett tag försökte jag hjälpa henne tt lirka ut ungen men jag fick inget grepp. Det är en väldigt hopplös känsla. Turligt nog så tog det inte så förfärligt lång tid innan hon lyckades få ut den krånglande döda sexan som kom med nacken först och sjuan kom precis efter. Sju ungar! Duktiga Troja som orkade få ut alla!

Då hade jag sex döda ungar och en levnde liten flicka i BHn. Hon vägde 52g har jag för mig och var en av de minsta så de var stora. bara några dagar för tidigt födda var de men nästan pälslösa. Bild på den levande honan med sin mamma. Där ser man tydligt så lite päls hon hade.  

Hon var svag den lilla flickan hon kunde inte hålla värmen alls och klarde inte natten. Troja är trött och sliten men äter lite och är med liksom så jag hoppas hon fixar det här. Det är tufft att få så många ungar speciellt då hon ätit dåligt så länge.

kanske är det obehagligt att se men jag väljer ändå att lägga in bilder på de döda ungarna. Det är så sorgligt att de inte fick leva och de var ju små underverk ändå trots allt. Först en bild då flickan fortfarande levde och en med hela kullen på rad. Man fattar inte hur de fick plats i en marsvinsmage.  

Två honor och fem hanar var det. En self de white och sex nonself magpie efter mer noggrannt undersökande visade det sig var tre svarta och tre choklad. Lilla honan längst till vänster.