Alla inlägg under oktober 2012

Av gisela jansson - 30 oktober 2012 15:03

JA hon äter gräs helt av sig själv! Ganska sakta och nickigt men rätt länge har hon tuggat nu. Faran är inte över men jag är hoppfull. Det var jobbigt att vara på jobbet idag och hon var lämnad utan uppsikt (H lanar) när jag inte visste hur det var med henne. Oerhört lättad nu. :-) Ja det är bara att kämpa vidare med stödmatningen men just nu sitter hon ju och äter gräs och eget tuggande ska prioriteras.


I morse parade Calle Zabini under vilda hurranden. Hanig liten kille det där.

ANNONS
Av gisela jansson - 29 oktober 2012 18:20

Utställningen i Kallhäll igår var jätterolig. Kul att träffa massor av trevliga marsvinsmänniskor igen och se så många fina svin. Skönt att få vara med och hjälpa till lite också. Jag tyckte mig se många nya utställare trevligt verkligen!


Jag är nöjd med utställningsresultatet också. Det är klart jag önskat att mina rasdjur fått varsitt cert men jag vet att de kanske inte räcker ända fram. Jag håller med domaren och har inga problem att nöja mig med ett nästan... eller två nästan i detta fall. Både Eulalia och Doris har väldigt fina egenskaper som jag hoppas de kan föra vidare till sina avkommor och gårdagens domare påpekade precis det jag redan sett och sånt känns som bra hjälp och stöd i avelsarbetet. I pet gick det lysande tycker jag. Doris fick sitt första silverkort i sin första petlass start och Botti också fast hon fick sitt tredje på tre starter och hon är nu Guldpet. Hurra! Ingen av den vann sin klass men det var mördarklasser så jag är nöjd ändå. Uffe min gamle farbror fick silverkort i come back och han tog BisPet 8. De gamla takterna sitter i!


Fyra marsvin flyttade också i samband med utställningen Golem, Guthix, Guldlock och Flisa. Det blev märkligt tomt här utan dem. Lycka till i era nya hem älsklingarna!


Terabyte var inte alls pigg i lördags hon ville inte äta alls och satt på tå, burrade upp pälsen och kisade med ögonen katastroftecken på en högdräktig hona minst sagt. Vi har matat H och jag Critical Care, Fortimel och vatten spetsat med C-vitamin har puttats i henne så ofta vi orkat. Jag jobbade ju i lördags och igår var jag på marsvinsutställning så H har gjort ett kanonjobb. Taerabyte är mycket bättre och vilar nu avslappnat och äter självmant men lite mindre än önskat så vi matar fortfarande. Critical careet tog slut så jag fick fixa nytt idag. Det var slut hos min lokala veterinär så jag fick cykla till Ulltuna också... i iskallt regn och äcklig storm. Fy.


Nu finns goda tecken på att detta kommer att gå bra ungarna lever och sparkar inne i magen, vikten på mamma Terabyte vänder uppåt igen, hon dreglar inte, luktar inte illa, ögonen ser pigga ut, hon äter själv. Dräktigheten är på dag 61 idag så det är ju bra om ungarna stannar där inne ett tag till. Hoppas detta går vägen är nu försiktigt hoppfull men vet att det kan gå lite hursomhelst. Snälla håll tummarna för min älskade hona och hennes efterlängtade ungar!

ANNONS
Av gisela jansson - 27 oktober 2012 09:37

Ibland är det inte lika kul att ha marsvin. Just nu känns det jobbigt. Inte att sköta dem och umgås med dem eller åka på utställningen i morgon men nu känns de så där bräckliga som ägg på en kostig som jag brukar säga. Det finns en massa oro för flera av djuren. Jag tycker att min högdräktiga Terabyte borde gå upp i vikt istället för att tappa sina gram... Hon ser pigg ut och jag tycker hon äter men det är nog något som inte stämmer. Har satt in stödmatning. Möjligen är hennes tunga lite röd så jag ger bikarbonat mot tungsvamp för om munnen svider vill man väl inte äta. I morgon flyttar Zabini ocg Safari ut från buren och då blir det nog lugnare för henne då de kaxigaste försvinner. Det har varit lite stökigt och på sita tiden har Safari tjafsat med Terabyte. Hoppas hon och genomsnälla Quidditch kan lugnt löpa denna dräktighet till mål. Jag är orolig.


SÅR sår sår och bölder VAR skit och elände! Nej Calle var inte bra plötsligt har två av hans sår som jag trodde var läkta spruckit upp och börjat vara igen vad säger man.... Alastor och Aragorn slogs ju förra veckan de bor fortfarande ihop och verkar för tillfället funka men de har gett varandra infekterade varande bitsår. Bra! Aragorn får strykas på båda utställningarna han är anmäld till.Surt 80 kronor i sjön och en förhoppningsfull matte besviken, jag trodde verkligen på honom han har kanonkropp. Nåja han kommer väl igen. Sirs underliga böld under hakan ser plötsligt pytteliten och nästan läkt ut och min oro att tänderna var inblandade börjar släppa men man vet ju aldrig...


Jag hatar när doften av Critical Care sprids i min lägenhet. Min kropp har börjat reagera med stress på lukten! Inte så konstigt kanske eftersom stödmatning alltid innebär oro.

Av gisela jansson - 26 oktober 2012 07:23

Jag känner stor respekt för djurrättsrörelsen. Många av deras åsikter delar jag men på många punkter håller jag verkligen inte med. Jag tar inte upp veganmaten, djurensrättigheter eller värdegrundens praktiska problem för de "troende" här utan koncentrerar mig på ett kärt ämne nämligen husdjuren. Enligt den här rörelsen ska man absolut inte föda upp några djur överhuvudtaget. De anser att (vet inte om alla gör det men) djur som ägs av någon inte kan ha rättigheter eftersom de då betraktas som varor. De anser att bara vilda djur i sin rätta miljö har rättigheter. Slutsatsen av detta är att de vill att alla våra husdjur ska försvinna eller om det är möjligt återgå till naturen.


Jag anser inte att det är möjligt jag tror inte våra tamdjur kan återgå till naturen utan att de kommer att må hemskt dåligt av det. De har ju utvecklats tillsammans med människan i årtusenden när det gäller flera arter. Vi människan har ju faktiskt förstört dessa arter de klarar inte längre det vilda livet. Så att påstå att de ska tillbaka till det vilda är enligt mig samma sak som att skicka dem in i ett onödigt lidande och artens utplåning. De är lika beroende av oss som vi är av dem både av prktiska och kännslomässiga skäl. Husdjur som sköts på rätt sätt mår bra i vår vård det är jag övertygad om även de som bor i burar om de har en bur med bra storlek och övrig stimulans. Jag anser att traditionen med husdjur i sig också är värd att bevara. Det är en kulturell sak som pågått så länge och varit väldigt betydelsfull för oss människor och för våra husdjur. Så även om vi människor tämjde djuren för vår komforts skull för att få mat och andra fördelar han vi ändå samtidigt värnat om våra djur. Även om det på många håll sker obehagliga övergrepp som genast borde stoppas jag tänker på fixerade suggor, broilerfabriker, pälsfarmer, djurförsök och mycket annat så betyder inte det att all husdjurshållning är av ondo.


Om vi bara ser till de husdjur som vi har sällskapsdjur i våra hem så ser jag i första hand en win win djuren får det de behöver av oss och vi människor får en förståelse för andra arter. Att det finns rötägg som inte sköter sina djur som de ska borde inte hindra alla adra att få leva sina liv med husdjur och det borde heller inte få hindra husdjuren att få leva lyckliga liv med oss. Om många människor lever med djur tror jag vi får en bättre värld en större empati och kunnskap om djurens kapacitet. Det borde leda till en större vördnad för vår natutr och allt liv på jorden. Eller hur?!


Stort ämne. Detta var bara ett fragment.

Av gisela jansson - 25 oktober 2012 07:45

Min lilla farmor mår inte så bra... eller inte så väldigt dåligt heller men hon ligger på sjukhus. De tar tusen prover på henne för att komma på varför hon har så hög sänka och lågt blodvärde. Något är fel och vi är alla oroliga för favotittanten. Jag ska hälsa på henne idag också som jag gjort sen hon kom hit... ja jag har lite närmare till sjukhuset än hem till henne. Sju mil närmare. Nu hoppas vi de hittar något som går att fixa så älsklingsfarmor kan få komma hem och bli piggare.


Annars lunkar det mesta på. Mycket till utställningen i helgen med trimmning och annat pyssel. Det blir stora tassdagen idag då klor ska klippas och förhårdsnader ska elimineras. Flera marsvin ska flytta i samband med utställningen så det är nu ett pusslande för att alla transporter kommer att fungera.


Aragorn får nog strykas är jag rädd han har fått några bett av Alastor då de tjafsade på köksgolvet för några dagar sen. De slogs men sen har det varit lugnt igen... blir inte klok på deras relation. Kanske har de lugnat sig och kommit fram till hur rangen ska vara eller så undviker de bara bråk men att det kan smälla igen när som helst vet inte.... Men jag vet att de har koll på dagarna. Var tredje dag är det burstäd och då får de komma ut i rasthagen det är tydligen oroligt med alla andra marsvin intill så då tjafsar de. Nu släpper jag istället en i taget i hallen så de får springa av sig. De kan inte vara ute tillsammans för då slåss de men i buren (som inte är stor) skärper de sig. Vet inte om det beror på att de känner sig trygga med varandra i buren eller om de inte vill slåss men bara inte kan hjälpa sig själva när de är ute och får en massa kontakt med andra marsvin och nya intryck. Som det är nu fungerar de i buren så bra att jag inte vill dela dem. Jag försöker släppa dem i hallen så de får motion och stimulans och komma ifrån varandra så ofta som möjligt. De känns inte stressade av varandra i buren båda äter bra. Hoppas det håller sig på denna nivå. Spännande att studera.


Orolig för Sir. Han har en böld under hakan som inte vill ge med sig. Det är inte en vanlig luktfri hakböld utan en stinkare. Jag trodde den kom från ett bett från Calle och visst kan det vara så, den dök upp efter deras batalj men den är skum. Jag har aldrig haft något tandproblem på ett marsvin tidigare så jag vet inte riktigt hur det fungerar... nu är jag rädd att han har inflamerade tandrötter. Bolden sitter längst ut på hakan alltså inte vid kindtänderna där finns inget tjockt och hårt men det är en stenhård bulle inne vid käken längst fram. Tänderna ser annars fina ut och han ser ut att kunna tugga sin mat helt normalt.


Calle är helt återställd. :-)

Av gisela jansson - 19 oktober 2012 13:26

Jag klurar och jag tänker och omvärderar lägger min stackars panna i djupa veck. Jag tror jag ändrat mig och är nöjdare än nyss... eller?


Det börjar bli dax att sätta mina bruna brudar med hane. I säkert ett halvår har jag haft en plan klar för dem Zabini skulle sättas med Uffe och Safari med Isidor... men nä. Det blev lite förvirrande när det plötsligt dök upp en Calle mitt i allt. Jag vill nog att Calle ska få sig en fru. Jag har inte bestämt mig ännu och jag klurar även på vårens kärlekspar så jag blir helt yr i mössan. Det ska ju inte bara bli bra det ska ju alltid bli det bästa tänkbara man får inte missa någon detalj. Det är viktiga saker detta med marsvinsavel inget får lämnas till slumpen och varje kull måste var väldigt väl motiverad.


Enligt planen nu skulle tre par sättas ihop i november men Cruella måste bli böldfri först så det blir två par. Jag tror det blir Uffe och Safari och Calle och Zabini. Dessa fyra är de jag helst vill använda just nu och då känns dessa kombosar bäst... ja de är nog bäst riktigt spännande faktiskt. Jag vill ha en choklad magpie efter Safari med bra chokladfärg och trevlig teckning där tror jag Uffe passar problemet med honom är bara att han misslyckats med att göra flera honor dräktiga, det är bara att hoppas att det finns krut kvar i kanonen. Zabini och Calle känns som en lyckad kombo både när man tittar på stam och utseende. Det ger också en möjlighet att få svar på om Calle är chokladbärare. Ja troligen har jag bestämt mig... kanske...

Av gisela jansson - 18 oktober 2012 10:14

Det är torsdag morgon i måndagskväll tittade jag på andra delen av Man ska inte torka tårar utan handskar och jag är fortfrande helt uppfylld av det. Så starkt så sorgligt så mänskligt och så mitt i prick. Bra skådespeleri, bra tidsskildring och ett helt outstanding manus. Jag säger bara det Jonas Gardell hur kan man bara få vara så himla bra? Det finns vissa människor som är så kloka hela tiden att så fort de öppnar munnen eller skriver något går det bara rätt in och känns så mycket. Allt de får ur sig blir bevingade ord Jonas Gardell tillhör absolut dessa kloka även Kerstin Ekman, Majgull Axelsson och Ernst Billgren är mina klokidoler ja det finns några fler.


Fler saker berör just nu... djurparkerna. Nej jag orkade inte ens titta på TV-programmet jag orkade inte bli så arg och förtvivlad som jag redan visste att jag skulle bli. Fegt jag vet...


Det är höst och varje höst upprörs jag över hur glada och förväntansfulla älgjägare dräller runt i skogarna drivna av en febrig längtan att få döda. Jag förstår det inte jag förstår det verkligen inte. Minst av allt förstår jag hur de vill skjuta vargar och lodjur de kan de ju inte ens äta. Nä jag kan verkligen inte förstå detta.... Jag kommer heller aldrig att förstå hur folk kan äta danskt fläsk då det är känt hur suggorna behandlas där. Jag kan inte förstå hur folk kan kan köpa dunprodukter när gässen plockas levande. Jag kan inte förstå hur folk kan ha päls och pälsdetaljer när..., jag kan inte förstå hur folk kan köpa smådjur från butik när... osv osv. När ska vi människor förstå att vi inte får utnyttja våra medvarelser? När  ska vi förstå att vi är viktiga men inte viktigare än allt annat liv som finns på vårt lilla dyrbara klot. Ja jag vet det blev klychigt värre men jag förstår redan att jag inte är en av de kloka ovan. ;-)


Rapporter från hemmaplan. Calle är nästan helt bra nu och han blir strax helt återställd. Söta lillkillen! :-)

Av gisela jansson - 15 oktober 2012 10:49

Jag fick lov att dela Sir och Calle tillslut. De rök ihop ordentligt. Sir var duktig för han hade bara läxat upp kaxige Calle med små ytliga rivsår men plötsligt blev han nog arg för de såren Calle fick när de slogs ordentligt på slutet var allt annat än små. Tre jättedjupa stora sår fick han stackars Calle. Ett i ansiktet och två på ryggen. Faktiskt har jag varit riktigt orolig för honom för såren har trots noggrannt tvättande varit hemskt infekterade och Calle har varit låg och haft dålig aptit. Nu tror jag äntligen det vänt han får Bactrim och såren har tvättats två gånger om dagen och för säkerhetsskull har jag stödmatat med Critical Care. Två av såren läker nu fint de är torra och luktar inte prutt längre så de får nu läka ifred men det värsta är fortfarnde vidrigt fast mycket bättre nu. Vi kämpar på.


Sir har klarat sig bättre men fick ett bett i hakan som bildade en rejäl böld som nu spruckit. Har bara spolat två gånger ännu men det blir nog bra. Har är inte påverkad som Calle var utan pigg och hungrig som vanligt.


Dagen kommer i övrigt att ägnas åt saker på T. Tvätta, Trimma och jag väntar Trevligt besök.

Presentation

Omröstning

Gillar du marsvinsutställninger?
 Ja
 Nej

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25 26 27
28
29 30
31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ svinkonst med Blogkeen
Följ svinkonst med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se