Alla inlägg under januari 2012

Av gisela jansson - 23 januari 2012 10:27

Resan är betald bedövande obehagligt men skönt att det är gjot. I morgon ska vi fixa visum inte gratis det heller och lite småsvårt... äh det går väl... Snart åker vi! Overkligt.


På lördag flyttar Samsung och kanske Cookie som är helt frisk nu... eller nu föresten det har hon varit ett tag så det är ingen fara med lilltjejen.


Däremot mår inte Elie så bra. Hon verkar ha ont i höften och rör sig väldigt märkligt. Det började redan i somras men då syntes det bara lite sen har det sakta blivit sämre och sista veckorna har hon börjat se ut som hon påverkas av det. Hon har ju även lite tung andning och knölar i armhålan. Ja jag vet... veterinären ska besökas. Jag drar mig för detta för det är ganska uppenbert att med så många krämpor på ett ganska gamalt marsvin blir det en drastisk lösning. Jag vill inte. Hon äter med god aptit och ser väl inte ut att ha jätteont men jag tror hon har ont när hon går så hon rör sig ogärna. Jag hatar dessa avskyvärda beslut. Det är så svårt att veta när det är slut. Hon är ju inte dödssjuk så hon bara ligger men samtidigt ser jag ingen ljusning och vill inte att hon ska hinna bli så dålig. Söta goa rara genomsnälla Elie...

109

Av gisela jansson - 19 januari 2012 22:07

Men hjälp 109 pers har varit inne på min blogg idag! Det är inte klokt vad med folk och jag vet ju var den vait länkad så jag vet nog vilka ni är ;-). Men välkomna ändå jag står ju för mina åsikter även om jag skrivit några sura puttriga ganska privata (insåg jag nu) inlägg på sista tiden. Det inlägg som fört er hit var inte surt och puttrigt men kanske lite provkativt... 


Nu är jag skittrött men känner ändå att jag får lov att passa på att förklara lite om min syn på marsvinsägandet och vilken roll marsvinen har i mitt liv.


Jag är registerad uppfödare i SMF jag ställer ut marsvin och avlar enligt rasstandard. Jag har korthår och jag har valt att trimma mina djur inför utställningarna. Detta är viktigt för mig (inte just trimmandet) jag tycker det är intressant att avla och jag gillar utställningarna både för tävlingsmomentet men främst för att träffa likasinnade och tokbabbla marsvin en hel dag då och då. Ändå måste jag säga att denna del av mitt marsvinsinnehav är en väldigt liten del. Det som är viktigast för mig är dessa marsvin, dessa underbara individer ingen är den andra lik och de roar och oroar mig varje dag. De är en så stor del av mitt liv. Jag lägger ned massor av tid och kärlek på mina familjemedlemmar marsvinen. De bor mitt i vår lägenhet så vi har alltid full koll på dem. Ofta får de komma upp på gos i soffan och varje kväll springer det marsvin på golvet. Burarna mockas var tredje dag och fem av dem är stora, tyvärr är några lite mindre men de marsvinen är i princip dagligen ute på golvet och springer istället, de som bor i stora burar är ute i samband med burmock. Hö, grönsaker och tassvård är naturligtvis prioriterat. De får veterinärvård vid behov. Jag är ganska säker på att jag sköter mina djur på ett sätt som ni skulle anse vara bra.


Jag anser att uppfödare har ett ansvar... ett stort ansvar för de djur de föder upp. Det spelar ingen roll för mig om en unge är lyckad rasmässigt eller inte de är lika mycket värda ändå. Den enda skillnaden är att de som är rasmässigt bäst är de som stannar här eller hamnar hos andra uppfödare. De övriga, de allra flesta säljs till kel. Jag skulle aldrig någonsin lämna dessa unagr till en djuraffär utan jag anser att det är min uppgift att personligen välja ut lämpliga ägare till mina ungar och utbilda dessa. Jag skickar med SMF reggbevis, matpåse och skötselråd. De får också en kloklippnings"kurs" och en förläsning om hö och hur viktigt det är med marsvinskompisar osv. Om de nya ägarna behöver hjälp och råd får de det och kan de inte behålla sina marsvin tar jag givetvis tillbaka dem. Jag ger inte bort några marsvin jag rear inte bort dem heller. Om någon inte blir såld får han sitta kvar här tills han blir det.

Det här ser jag som självklara förpliktelser för uppfödare och faktiskt tror jag att de flesta gör som jag.


Jag är emot försäljning av fåglar och smådjur i butik. Därför att det skapar en överproduktion av marsvin. Därför att det bäddar för ogenomtänkta impulsköp. Därför att många djuraffärer ger dålig information till köparna. Därför att det ger möjighet för grossistuppfödare att tjäna pengar på att föda upp marsvin i stordrift utan den koll och omvårdnad de kräver. Därför att det inte ger marsvinet det värde som husdjur som de förtjänar. Jag tror att vi når dit en dag men det kräver hårt arbete en opinion att vända och många fallgropar att undvika.


Jag har självklart ingenting emot omplaceringshem och jag vet att Eragons gör ett bra jobb och jag beundrar Marsvinshjälpen gränslöst. Men just nu är det väldigt trendigt att "rädda marsvin" själva handlingen blir en grej i sig och jag är inte säker på att det alltid går så bra till. Det är inte bara Eragons med medhjälpare som räddar utan massor av välmenande men okunniga tonåringar som på tonåringars romantiska sätt vill hjälpa. Tanken är god men har man inte kunskaperna blir det lätt tokigt... eller för mycket... Eller för dyrt hur många tonåringar kan hantera dyra veterinärräkningar? Som sagt stödköpandet känns i många fall onödigt och skulle säkert kunna ersättas av information i vissa fall.


Och jag är skitless på allt skäll som landar på SMF uppfödarna/utställarna. Jag tycker själv att jag gör en insats för marsvinen med min uppfödning. De som köper djur av mig blir utbildade. Jag kan heller inte se att det är fel att föda upp marsvin på ett bra sätt också så man ser hur det ska gå till. Om inte de seriösa uppfödare får finnas finns det ju bara grossistuppfödare och hoppsanuppfödare kvar och jag antar att det inte är de bästa alternativen. Att inte alla gillar utställningar är bara som det är, alla gör inte det och jag tycker man får tycka vad man vill om det. Jag respekterar motviljan mot det och förstår argumenten men jag accepterar inte det drev som förs mot SMFs uppfödare de allra flesta sköter sin verksamhet väldigt väl.


Det finns mycket mer att skriva men nu måste jag mocka tanternas bur så de får komma in och sova och jag vill också sova.

Av gisela jansson - 17 januari 2012 13:04

I går kände jag mig som en stridstupp i dag är det bättre. Passen är hämtade och Caps Lock mår mycket bättre. Lilla Coockie mår också bra hon är helt återställd efter sin infektion. Ni anar inte hur härligt det att se henne popcornhoppa och frenetiskt tugga vitkål.... Fast nu har jag fått punka igen men nu lämnar jag in cykelskrället och byter däck och allt... så less.


Något annat som jag är less på är stödköpandet som de där skenheliga "marsvinsräddarna" håller på med. På riktigt det står mig upp i halsen. Jag känner inte till varje enskilda fall men ibland kan deras omsorger verkligen bli konstiga. Nyligen kom det upp en annons på två marsvinshanar i Malmö med äckligt långa klor, en skadad läpp och kom det fram senare även om det inte syntes i annonsen en väldigt liten bur. Att folk engagerar sig tycker jag naturligtvis är bra och naturligt men här gick det över styr, verkligen. Om jag uppfattat det rätt var det så här att en tjej tog sig an dessa hanar och satte ut Blocket annonsen. Marsvinen fanns alltså inte längre i det ursprungliga hemmet bland fimpar ölburkar och avsaknad av klotång. Ändå är det någon stjärna som köper dessa killar tar hem dem till sig ett tag och sen skickar dem vidare till ökända omplaceringshemmet där de kanske strax blir omplacerade igen. Räkna är inte min grej men om jag räknat rätt har dessa hanar bott i snart fem hem under en jättekort tid och fraktats och flängt runt i hela sydsverige. Men hallå det är faktiskt inte riktigt klokt! Om man istället tagit reda på hur det var tagit kontakt med tjejen som lagt ut annonsen och gett henne råd och tips hade hon som menade väl och ville hjälpa kunnat omplacera marsvinen på egenhand och de hade sluppit fara runt som små trofféer för godhjärtlighet. Hur kände sig den tjejen som inte var betrodd att omplacera marsvinen? Varför inte hjälpa tjejen att hjälpa? Finns det ett självändamål i att bli påkopplad i alla marsvinsmissskötselfall?


Varför överhuvudtaget köpa marsvin som redan är ute på Blocket? De är ju på väg till nya hem redan. Varför inte satsa på att vänligt upplysa dessa säljare om förbättringar som de nya köparna bör göra. Eller köpa marsvinen och själv ge dem ett nytt permanent hem. Som det är nu stödköps massor av marsvin utan att säljarna får veta att marsvinen genst kommer att omplaceras. Jag vill inte hålla folk som missköter marsvin om ryggen men visst är det bedrägeri?! Hur dåliga och oansvariga dessa Blocketannonsörer än är så vill de troligen marsvinen väl och hoppas att de får det bättre i ett nytt hem, annars hade de väl inte lagt ut någon annons. Man borde hjälpa dessa människor att hjälpa marsvinen till ett bättre liv istället för att gå bakom ryggen på dem. Marsvinen mår väl inte bättre av att förra ägaren blir lurad och hånad på nätet. 


Sen kan jag inte hjälpa att jag retar upp mig på den illa dolda förtjusning som dessa personer bubblar av då de råkar få klorna om en dräktig hona. Fast det är väl tur att det händer ibland så de både kan ha kakan och äta upp den. Jag menar både få små söta marsvinsungar och skälla på uppfödarna samtidigt.


Äh men på riktigt jag är skitsur på dessa personer som spyr galla över oss i SMF och själva känner sig så perfekta och änglalika. Jag tycker inte att de är perfekta änglar. Jag hatar verkligen den där otrevliga misstron. 

Av gisela jansson - 16 januari 2012 13:25

I dag är jag på ett jävla humör och allt har gått fel. Biblioteket var stängt så jag kunde inte lämna in mina böcker... som nu börjar kosta... På vägen dit cyklade jag omkull och folk såg. Caps Lock har en megagigantika hakböld och mår inte jättebra hon har rasat i vikt mest troligt för att hon är mobbad i buren och törs äta men jag rädd att hon har ont i hakan eller fått en följinfektion. Varför drabbas alltid mina favoriter av konstiga åkommer så jag måste oroa mig halvt till döds? Varför i helvete har jag inte fått något SMS om att våra pass är klara? Varför måste allt som funkar för alla andra alltid bråka med mig? Det blir verkligen alltid fel på sånna här saker... jag vet ingen annan som gått till banken tre gånger för att betala samma räkning utan att lyckats heller ingen som inte får något pass. Jag blir så nervös hur ska vi hinna fixa visum när vi inte får passen? Blä! Så ska jag snart åka och jobba. Skitkorvsdag!


Ja det kändes skönt att vräka ur sig lite ;-).

Av gisela jansson - 15 januari 2012 13:34

Så där ja då var det flyttat och klart. Det gick riktigt bra lite bråk i en bur bara Ogg och Quidditch har slagits lite men jag tror de är klara med det. Fast i natt chirpade någon så det var bara att gå upp och tända lampan åt dem det hjälpte tack och lov. Jag HATAR chirp och kan verkligen inte förstå de som tycker att det låter fint... herregud hur kan man tycka det?! Jag är helt övertygad om att chirp är att symptom på svår stress fysisk eller psykisk.

Av gisela jansson - 14 januari 2012 12:19

Nä jag har ingen glass men det skulle vara gott med ett stort lass glass efter flytten. Här ska flyttas marsvin.


Bill och Uffe ska badas och sättas ihop. Uffe har varit själv ett tag och behöver kompis, Bill blir själv nu när hans pappa ska dejta Terabyte så nytt hanepar blir det då. Hoppas de kommer att trivas ihop.


Isidor och Terabyte ska flytta ihop och göra vidunderligt perfekta magpies.


Skype ska bli av med sin lite lätt elake farfar Nougat som nu får sitta själv ett tag. Istället flyttar Lily och Pansy in till Skype i bottenburen i stora skåpet. Skype kommer att bli så glad Fina ungar ska det bli!


Övriga honor ska sättas ihop i två grupper på varsitt plan i stora skåpet. Längst upp hamnar Zabini, safari, ungarna Cookie och Troja dit in flyttar Merope. Under dem bor Botti, Ynk och Ogg dit in flyttar Caps Lock och Quidditch. Lite fullt blir det i de burarna men... ah äh lagligt med råge ändå.


Sir och Space ska få den äran att bo i stor bur ett tag.


Alastor och Samsung får också flytta till lite större när jag ändå roddar om. Från pluttbur till Paxlåda.


De enda som inte kommer att påverkas av dagens storflytt är de sex tanterna som sitter kvar i sin bokhyllebur och Victor som sitter kvar i sin lilla singelbur längst ner i lilla skåpet.


Jaha det är väl bara att sätta igång då... Mycket jobb för alla hus och rör ska skuras också.

Av gisela jansson - 13 januari 2012 13:40

Nyss var jag en hemskt elak matte... jag åt paprika och marsvinen fick inte smaka! Det var totalt uppror i alla burarna detta trots att jag verkligen försökte smyga. När det gäller god mat har de minsann sinnena på skaft!


Lilla Cockie har varit väldigt dålig. Hon andades ljudligt och hela kroppen böljade av ansträngningen men hon rörde sig och åt, både diade mamma och tuggade hö. Faran är väl inte helt över men det ser väldigt mycket bättre ut på några dagar med Bactrim. Hon vägde i tisdags 213g  idag väger hon 121g så det tar sig. Hjälp mig att hålla tummarna så den dumma lungåkomman försvinner och håller sig borta. Söta lilla Cockie. 


Vi har en geting inne i lägenheten lite udda sådär i januari. Hon måste ha kommit in med marsvinens hö. Arbetarna är väl döda vid det här laget så jag antar att det är en ung blivande drottning... princessa. Jag har inte hjärta att kasta ut henne i kylan men det kanske är bättre än att hon ska behöva agera leksak åt Svea. Svea vet att getingar sticks och är farliga så hon leker försiktigt men inte speciellt snällt utan hon petar så där lite sadistikt lagom ofta på getingen och blir förtjust då princessan hamnar på rygg och brummar extra mycket. Katter...


Nu är det vår Tanzaniaresa som tar upp nästan all min koncentration. Nu är det snart! Men det är en del fix. Det blir inga marsvinsutställningar i februari jag kommer att vara totalt genomstressad då helgen innan vi åker. Nu börjar jag fatta att detta faktiskt ska hända! Resväska, små schampon och sånt, filter till kameralinsen, batterier, minneskort, pass och solkräm är inhandlat. Biljetterna har kommit och ska bara hämtas ut och betalas vilket jag med min ekonomiska fobi tycker är oerhört skrämmande. Visum ska fixas och vacinationerna ska sprutas in. Allt detta antar jag att vi gör nästa vecka. Sen är det väl bara att åka!


Jag vill väldigt gärna se ett jordsvin.

Av gisela jansson - 4 januari 2012 18:59

29 marsvin bor här

1 self cream

1 self de white

1 nonself black/white

1 nonself black/golden

1 nonself orangeagouti

1 nonself black harlequin

1 nonself chocolate harlequin

4 nonself chocolate magpie

18 nonself black magpie

Presentation

Omröstning

Gillar du marsvinsutställninger?
 Ja
 Nej

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
16 17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27 28 29
30 31
<<< Januari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards