Jaha nu har det hänt det som jag visste skulle hända en dag. Sonen har börjat klaga på sina rumskamrater de prasslar och piper när han ska sova och det blir hö och spån i hans rum. Äh det var ju han som tjatade till sig att få ha en marsvinsbur i sitt rum och för ett år sedan när tanterna flyttade in där var han överlycklig. Nej det är ju hans rum så det är bara att flytta dem. Det är klart jag har en back up plan men det innebär att det inte kan bli någon opossum lite surt men lägenheten är liten och bara en jättebur får rum under min loftsäng. Jag får inse fakta. Tantburen får plats uner min säng jag behöver inte ens ta bort bordet och skåpet som redan står där behöver bara vrida bordet men jag måste kapa buren 15 cm. Jag vill inte att den ska stå inskjuten längst in under sängen det blir för mörkt så den måste stå på andra ledden under trappan så det är bara att såga bort en bit den kommer fortfarande att vara 155*80 cm det får väl räcka till gänget. Jag gillar att möblera om och snickra så det ska bli kul! Kanske gör vi´det i´helgen.

Jadå självklart ska vi dit och ställa ut oss! Sex djur åker dit en chocolate magpie och fem black magpie. Alla har jag fött upp själv så det blir ett härligt gäng Chokladfabrikengrisar som får åka.

Terabyte, ras, pet och grupp.

Pansy, ras, pet och grupp.

Caps Lock, ras-jun och grupp.

Space, ras-jun och grupp.

Safari i pet 

Alastor i pet.

Nu hoppas jag att de Hollänska domarna sett några magpies tidigare så de förstår och gillar dem. Så tycker jag bara att det är så knasroligt att ställa en grupp med fyra nonself black magpie, kunde inte låta bli när det gick liksom ;-). Lite synd bara att alla fyra har bedrövliga öron annars är de finast på jorden hela gänget de är faktiskt inte dåliga alls. 

Jadå självklart ska vi dit och ställa ut oss! Sex djur åker dit en chocolate magpie och fem black magpie. Alla har jag fött upp själv så det blir ett härligt gäng Chokladfabrikengrisar som får åka.

Terabyte, ras, pet och grupp.

Pansy, ras, pet och grupp.

Caps Lock, ras-jun och grupp.

Space, ras-jun och grupp.

Safari i pet 

Alastor i pet.

Nu hoppas jag att de Hollänska domarna sett några magpies tidigare så de förstår och gillar dem. Så tycker jag bara att det är så knasroligt att ställa en grupp med fyra nonself black magpie, kunde inte låta bli när det gick liksom ;-). Lite synd bara att alla fyra har bedrövliga öron annars är de finast på jorden hela gänget de är faktiskt inte dåliga alls. 

I dagens Expressen finns en artikel om så kallade Djurkommunikatörerer. Reportern lånade sig en hund och gick till tre av de kändaste ingen av dem kunde efter sitt "pratande" med hunden tala om att hunden inte var där med matte. När det kommer till dessa djurkommunikatörer vet jag inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Måste jag välja så börjar jag med att skratta och sen sätta skrattet i halsen och avsluta med att gråta en skvätt.

Jag kan inte hjälpa att jag blir så himla arg när folk skinnar andra på pengar genom att dra lögner och att utnyttja andras osäkerhet och oro för att tjäna pengar är ännu värre. Nej skämmes tamefan!

Det som främst talar mot detta telepatidravvel är att alla djurarter har utvecklat ett väldigt tydligt kroppsspråk vilket hade varit onödigt om de ändå kunde kommunicera telepatiskt. Har man ett utvecklat umgänge med sina djur är det självklart att man kommunicerar med dem men absolut inte telepatiskt.

Jag har en vänninna som tyckte att det var obehagligt att umgås med sin katt. Hon var rädd att han skulle komma på henne att tänka orena tankar. Framför allt var hon rädd att tänka elaka tankar om katten så finkänslig som hon var undvek hon katten för att inte såra honom... Så det kan det gå när man luras på en massa humbug. 

När jag för några år sedan för första gången satte mig in i marsvinsutställningsvärlden slogs jag av häpnad. Eller hur ska jag annars förklara hur jätteförvånad jag blev över att både tecknade nonselfvarianter och agouti räknads som samma klass/ras när selfarna hade en egen klass/ras. Jag fick förklarat för mig att det var samma bedömningspunkter och lite annat som jag glömt nu. Jag vänjer mig väl vid det kanske tänkte jag men icke jag tycker fortfarande att det är lika knasigt faktiskt! 

När det gäller self och nonself avel är ju färgen/teckningen delvis det viktigaste då borde de väl delas upp i efter hur grupperna ser ut. Self är väl inget och bråka om de har sin egen ras precis som de ska tycker jag. Men nonselfarna tycker jag borde delas i två grupper eftersom det verkligen är så att det finns två olika sorters nonselfar och som jag ser det är det två helt olika tänk och genetisk struktur på dem.

1. Tecknade nonselfar. De som har olika mönster och färgsättningar i rutor eller annat.

Harlequin, magpie, dalmatiner, roan, trefärgade, dutch, tvåfärgade, tort, brindle

2. Agouti nonselfar. De som har teckningen knuten till färgen som de tickade stråna och sjalettsnörena på en agouti eller smuten på en himalaya.

agouti, argente i vanligt och solid, himalaya, fox, tan, otter

Bedömningspunkterna kan väl se lika ut på sedlarna ( om man ändrar behöver inte SMF trycka nya ;-)) vad de olika nonselfraserna ska heta vet jag inte. Äh jag vet inte om detta kommer att bli aktuellt men jag vill att frågan ska disskuteras i SMF. Nu vet jag att jag är en som kommer att gynnas av denna uppdelning så det är väl lite knasigt om jag ensam kommer att driva en sån revolution i marsvins Sverige men jag lovar att jag var selfuppfödare då jag först reagerade :-). Det efterlyses ju ständigt släthårsuppfödare/utställare och detta skulle väl kunna vara ett uppsving för oss eller?

Äh jag tycker att det ska delas jag. Vad tycker du?

Här är de då! Stolt presenterar jag Chokladfabrikens Zabinis och Chokladfabrikens Skypes tre ännu nämnlösa ungar!

De fläckigaste är flickor och den bruna är pojken. Fina! De är jättepigga och allt ser bra ut. Skönt.      

Min galna febriga väntan är äntligen över...

När jag kom hem från jobbet väntade tre små pyren i buren... eller två av dem är ju i speciellt små kanske. Duktiga Zabini mår bra och tar hand om sina ungar som hon ska. De är väldigt torra och försigkomna så jag antar att de föddes på förmiddagen. Den där fantastiskt vältecknade harlequinhonan jag beställt var inte med men de har sina kvaliteer alla tre. Löjligt söta! Det är så himla fint med choklad ju!

Hane, nonself chocolate magpie 105g. Nästan helbrun. Fin typ och öron.

Hona, nonself chocolate magpie 101g. Magpiekänsla över teckningen men ändå inte så jättebra. Lite lång nos jättefina öron.

Hona, nonself chocolate harlequin bara 63g väger hon lillpluttan men hon verkar hänga med så det kan mycket väl gå bra. Mest cream inget vidare tecknad alls. Söt typ men inte så stora bra öron som syskonen.

Alla tre är sötast! Bilder kommer i morgon det blir bättre med dagsljus.

När man ska till Afrika kan man inte låta bli att fundera över det här med de vita nybyggarnas attityder till ursprungsbefolkningen. Det känns lite som att komma dragandes med en arvssynd när man som vit och fet åker till Tanzania. Jag tycker det känns tveksamt att besöka Masajernas byar och betrakta dem utifrån som något exotiskt pittoreskt spektakel. Jag vet inte om det uppfattas så men jag vill att de människorna ska behandlas med stor respekt. 

Nu när jag som en del i ett konstprojekt runt resan sitter och pluggar in de djur som vi kan förväntas möta slås jag av bristen på kommunikation mellan ursprungsbefolkning och de vita tidiga vetenskapsmännen. Det är djurens namn jag tänker på. Ibland överenstämmer de latinska namnen rätt väl med de svenska och de engelska namnen men ingenstanns finns någon likhet mellan dessa namn och Swahili... ingenstans... Dessa upptäcksresande forskare kan inte ha tagit mycket hjälp av de människor som redan kände till massor om dessa djur.

För att inte tala om missionärerna som tvingade in sin tro i dessa människor.

Vad ger oss vita feta dessa rättigheter?