Nyss somnade chokladpojken in. Hittade honom död. Kanske andats in mat? Svarta pojken verkar tvärtom piggare men jag litar inte på honom heller...

Nu ska jag faktiskt åka och jobba. H matar skruttisarna.

De små myrorna hänger i trots att jag av någon märklig anledning inte lyckades ta mig upp och duktigt nattmata mer än en gång. På morgonen var de jättehungriga och bajsade massor med klibbigt bajs. Allt ser liksom samma lika ut de äter, bajsar och kissar som de ska de reagerar på min närvaro och förstår att det är matning på gång. Vikterna har stannat på ett par gram under födelsevikerna de går ju inte ner men den dåliga matningen i natt har förhoppningsvis betydelse jag hoppas de lägger på sig under dagen. De har inga problem att hålla värmen men de rör sig darrigt men okej trots att de väldigt snabbt blir trötta. Jag försöker få dem att röra på sig efter matningarna tror det är bra för muskler och cirkulation. Jag tycker båda knäpper och låter när de andas men andningen ser bra ut orolig för lunginflamation men tror inte att det är så än iallafall. De tyr sig väldigt mycket till varandra de sitter alltid kropp mot kropp och båda är liksom lika pigga lika darriga lika små och lika ynkliga. De äter lika mycket och bajsar samtidigt. Chokladhanen har en väldigt stark sidotryckarreflex så han är lite svårare att mata och de har inte samma färg och teckning annars känns de så lika som en enhet. Åh vad jag vill att de ska klara sig!

Om Lemon orkar jag inte skriva mer än att hon toxar...