Ja i morgon smäller det! Järna utställningen, ser fram mot det så mycket att jag liksom undrar om jag gjort fel... jag menar tagit fel datum... eller glömt att anmäla... missförstått något med resan... glömma något viktigt som ett leveransdjur...  Äh ni fattar typ resfeber och tävlingsnerver. Mest av allt ser jag fram emot att träffa alla marsvinsmänniskor och Isidor och Uffe som ska flytta hem igen jag har verkligen saknat dem.

Skype har jag strukit så det är bara tre kvar att trimma. Klar är jag inte kan jag säga men det börjar bli hyfsat nu så det hinner jag nog under dagen. Har gått och burit runt på och lagt pincetten på konstiga platser hela veckan jag kan inte räkna alla gånger den varit totalt borta men då har den återfunnits i fickan, på soffbordet eller ute på balkongen. Hur skulle det gå om jag tappade bort den dagen innan utställningen? 

Ska jag vara ärlig tror jag inte jag har så stora chanser till succé denna utställning. Det blev inte en så magpievänlig domare på ras seniorerna besviken men vi får se... Alastor har dessutom satt igång och tokväxa på längden sista tiden så han liknar mest en orm just nu inte så bra varken i pet eller ras. Pansys öron har jag gett upp om de kommer aldrig att växa till sig och lägga sig som jag hoppades när hon var yngre men hon är fin i kroppen nu när vuxit till sig. Zabini är fin på alla vis utom att hennes chockladfärg mest påminner om kaffe med mjölk. Dumma små älsklingarna varför kan de inte vara perfekta för? Nej då faktiskt är jag väldigt stolt över dem trots att jag är väldigt medveten om deras svagheter på domarbordet. De är ju i första hand våra familjemedlemmar och de är väldigt trevliga djur dessutom har de kvaliteter för framtida avel och de är bättre rasmässigt än de flesta som fötts här tidigare...

Jag saknar Skype på utställningen men hakbölden är ett faktum... den är stor. Jag trodde det var över med sånt trams men icke. Han mår övrigt bra och kommer igen senare när eländet läkt.

Jag funderar på att ta med Megabyte som saludjur. Det blev lite knas med hennes bokning eftersom jag inte hade telefon eller internet under några dagar så hon är åter till salu. Hon är så lagom gammal för flytt och stor och präktig för sin ålder. Hennes bror Kilobyte ska flytta i morgon i alla fall. Han är så löjligt söt utan tvekan en av de sötaste ungarna som fötts här. Tråkigt för Victor att bli själv igen för de hade verkligen roligt ihop.