Jag är fullt medveten om att jag startade denna bloggserie som ett försvar mot de krafter som försöker svärta ned SMF uppfödarna/utställarna. Eftersom det är ett försvar så blir det lätt att jag hamnar i försvarsställning och håller hela SMF om tryggen jag gör alltså samma misstag som angriparna som drar alla uppfödarna över en kam... Ja jag vet... Nejdå jag är medveten om att alla uppfödare inte gör allt rätt alltid och jag antar att det finns ett korn av sanning i vissa anklagelser. Men jag är också övertygad om att dessa korn är de halmstrån som kritikerna rycker tag i och förstorar för att kunna köra sitt korståg mot SMF uppfödarna. Att dessutom på fullt allvar påstå att alla SMF uppfödare säljer sina marsvinsungar på djuraffärer och slumpar bort eller avlivar de djur som inte duger och håller sina marsvin ensamna och olagligt trångt är enligt mig inte bara väldigt falska utan också mycket elaka och ogrundade anklagelser. Jag har knappt några bevis eller exempel på fel som gjorts jag kan inte peka ut någon uppfödare som skurken. Jag undrar vilka är det som är de dåliga och oseriösa? Jag vet inte... med undantag av några få isolerade händeser vet jag inte konkret vilka fel som gjorts eller framför allt inte av vem. Är det här bara något som jag missar eller kan det möjligen vara så att det hela sköts riktigt bra och att kritiken bara är luftskott?

Jag kan i alla fall räkna upp drösvis med uppfödare som ser alla sina marsvin som sina älskade familjemedlemmar och tar hand om dem på bästa tänkbara sätt.

Jag håller med kritikerna om att SMF ska ställa stränga krav på sina uppfödare när det gäller djurhållning och etik. För marsvinens skull men även för föreningens skull. Att vara reggad SMF uppfödare bör vara en kvalitetsstämpel.

Ja jag vill att SMF ska uppmana medemmarna att inte sälja djur på djuraffärer. Men är man medlem i en demokratisk förening kan man inte alltid få sin vilja igenom (hoppsan ni vet vem..) alla tycker inte som jag och det måste jag ta. Jag förutsätter att alla SMF medemmar tycker grossisthanteringen av marsvin är avskyvärd men jag är inte säker på att alla tycker att den metod jag förespråkar är den bästa att få bort eländet på. Den andra metoden att konkurrera ut grossisterna från själva butikerna är en snabbare metod men enligt mig inte varken den ädlaste eller i längden hållbaraste.

Appropå hållbara metoder... Att stödköpa marsvin från djuraffärer är väl ändå den mest korkade djurräddningsaktivitet man kan tänka sig! Visst för just detta marsvin i denna stund är det bra men förmodligen skulle den bli såld ändå förr eller senare och hur det än är så är faktiskt de flesta marsvinsköpare bra folk som ger sina djur ett  bra liv. Är det inte bättre att marsvinet får ett nytt hem direkt än måste mellanlanda i ett omplaceringshem? Och framför allt djuraffären får ju pengarna för djuret och det var ju det enda de var intresserade av det enda man gjort då är ju att stödja en vanvettig affärsverksamhet som bottnar i djurmisshandeln hos grossistuppfödarna... Alla djur som köps på djuraffär kommer att ersättas av nya i all evighet om inte den handeln stoppas. Det enda jag kan säga är att sluta handla djur i zoobutiker och informera alla ni känner och möter om detta så kanske det kan bli ett slut på det. 

Enligt vissa (läs del 1 i denna bloggserie) verkar det som alla genast måste helt sluta att ta marsvinskullar allt uppfödande ska genast upphöra. Jag vet inte om jag uppfattat detta rätt och jag har ingen aning om varför hon i så fall resonerar så och menar hon verkigen att marsvinen ska utrotas? Nej troligen anser hon att det finns så många marsvin som behöver hem ändå att det är omoraliskt att föda upp fler. Ja den tanken skulle kanske vara god om det nu inte fanns en oerhört stor hake med det resonemanget. Naturligtvis finns det ett behov av nya marsvin det finns massor av folk som vill dela sina liv med marsvin. Om nu alla uppfödare plötsligt kom på att oj det finns för mycket marsvin och slutade föda upp då skulle de som inte har några moraliska skrupler få fritt spelrum, jag menar föståss grossisternas uppfödare.

De allra flesta marsvin som säljs på djuraffärer kommer från grossister. I vissa fall kanske grossisten föder upp själv men oftast köper de djuren (detta gäller inte bara marsvin) från stora anläggningar ibland utomlands där djur föds upp i enorma antal. När det gäller marsvin är det vanliga att hålla en grupp honor konstant med hane. Honorna föder kull på kull på kull tills de stupar. De lever inte sällan i trånga mörka skitiga utrymmen. Ungarna skördas när de är tillräckligt stora och skickas vidare till djuraffärerna av grossisterna. Som uppfödare vet jag att marsvinsungar kan variera massor i storlek den största unge som fötts här vägde 141g och den minsta 46g. Naturligtvis var inte dessa "lagom stora" vid samma ålder. Risken finns att ungar i de stora anläggningarna lämnar sin mamma vid en veckas ålder eller vid sju åtta veckors ålder om det då är en hona kan man ju räkna ut med lilltån vad hennes pappa redan hunnit gjort med henne... Massor av små honor levereras dräktiga till djuraffärer troligen är det de som växt långsammast som hunnit bli dräktiga... knappast de som lämpar sig bäst för avel. Den här verksamheten handlar ju som alla förstår om att tjäna pengar det handlar inte om djuren eller om de blivande djurägarna.

Den här verksamheten är enligt mig fullkomligt förfärlig och utan tvekan jämförbar med fixerade suggor i Danmark och gallbjörnarna i Kina. Den här versamheten SKA bara BORT! Naturligtvis ska inte verksamheten stödjas med köp av dessa marsvin om man slutar köpa djur på djuraffär tjänar ju inte grossisterna sina pengar och får lägga ihop. För att folk ska förstå måste det ju informeras och det måste finnas alternativ. Därför anser jag att uppfödarna har en jätteviktig uppgift att fylla! Vi måste ersätta marknaden och styra över marsvinsköparna till privata alternativ.

Ja jag vet det finns många djuraffärer som inte tar in grossistdjur utan bara från uppfödare och det är absolut bättre ja. Men jag tycker inte det räcker för att de flesta som köper djur från butik har ingen aning om var djuren kommer ifrån de köper djur från butik bara för att det är det enda sätt de känner till. Vi måste visa världen att det finns fler sätt. Om opinionen vänder och folk blir upplysta kommer allt fler att köpa sina smådjur från uppfödare och uppfödarna kommer att få lättare att sälja sina djur på egenhand ingen behöver längre lämna ungar på zoobutiker. Det gäller bara att bryta den onda cirkeln att få folk att förstå att det är lika lätt och väldigt mycket bättre att köpa djur direkt från uppfödaren än att gå in på en butik och få ett dräktigt marsvin full med ohyra och bristfällig information. 

Jag anser att uppförna har en stor uppgift att fylla genom att konkurrera ut grossistuppfödarna. Bäst tycker jag att det sker genom att sälja djuren själv och inte via butik av rena utbildnings skäl. Djur är inte ting och det ska inte tjänas pengar på djur de finns för sin egen skull att sälja djur i butik är omoraliskt och fel tycker jag. Att det finns djuraffärer där man kan köpa foder och tillbehör är däremot bra. Jag efterlyser ett samarbete mellan butikerna och uppfödarna...

För mig är det ju självklart att mina djur är viktiga. De är familjemedlemmar. Jag tycker väl kanske att 33st är lite fler än önskat även om många är ungar och flera på väg härifrån. Ändå känner jag att det inte är några problem för mig att klara av denna mängd djur och relatera till dem alla det är en klart hanterbar mängd djur för just mig. Men jag skulle inte vilja ha så många fler oavsett om jag skulle få plats med fler. Den här maxmängden tänkbara djur är så olika för olika människor vissa tycker att två är perfekt andra tycker kanske att 100st är perfekt det  beror ju på plats, tid och på vilket sätt man vill hålla sina djur. Ingen annan har rätt att döma någon för antalet djur det kan man bara veta själv vad som fungerar. Samtidigt vet jag att det allra svåraste för en uppfödare är att hålla djurantalet nere. Det är så lätt att förköpa/förspara sig eller bli sittande med på tok för många osålda hanar. Det finns jättemånga exempel på folk som går i väggen pga. detta. Det är jättesvårt att hitta en strategi för att hålla antalet nere jag tror det tar många år. Jag har hittat på ett bra ord för detta "startpik". Jag är i min startpik för jag har fler djur än jag tänkt mig för att jag ännu inte lärt mig hålla igen. Jag tror jag kommer att lära mig och jag tror att jag i framtiden kommer att hålla mig runt 20 djur ungar inräknade, det är mitt ideal men ännu har jag inte lärt mig detta svåra. Nu gäller det att bita ihop och rida ut stormen startpiken är över om några år... tror jag i allafall. Många uppfödare faller redan här det gäller att vara medveten om detta och att det blir bättre. Jag vill ändå påpeka att jag trivs i min startpik det är inte övermäktigt utan trevligt och på en okej nivå.

Det jag vill säga med detta är att man inte ska stirra sig blind på siffror och antal. För många djur är olika många djur för olika människor. Man ska inte döma en uppfödare efter antalet djur. Man kan faktiskt inte veta hur mycket tid personen har att lägga på djuren. Man har heller ingen aning om det stora antalet djur är en övergående grej eller inte. Man kan inte veta om personen trivs med sitt djurantal och klarar av det eller inte.