Ungarna är sötast i världen och de skuttar runt och mår bra det gör deras mammor också, trots att de har lite såriga tuttar någon av ungarna bits... Jag stödmatar lille Alastor med fortimel regelbundet  han tycker att det är jättegott. Tyvärr äter han väldigt fort och verkar få lite ont i magen efter målen så man får ransonera åt honom. Det är nog ingen fara för han är pigg och har passerat sin födelsevikt.

Varken Ogg eller Hepzibah ska få fler kullar har jag bestämt. Vi får hoppas att Alastor klarar sig då stannar han därmed har jag sparat tre ungar efter Hepzibah en från varje kull och eftersom hon inte mådde hundra perfekt nu så är det ett självklart val att ta henne ur avel. Oggs mardröms förlossning har absolut avgjort hennes öde hon ska inte behöva vara med om det igen och inte jag heller. Jag var så himla rädd att mista henne och hon är min favorit.

Tre honor till har precis plockats ur avel här. Alecto eftersom hon fått fyra kullar och snart fyller tre år, allt har gått bra för henne men det är dax för pension helt enkelt. Jordan för att hon inte är frisk och... ja hon blir ändå inte dräktig. Och Zezima för att hon fått båda sina kullar för tidigt den ena kullen dog och när hon hade levande ungar var hon en usel mor. Nej hon har ingen talang som avelshona.

Det kan tyckas dramatiskt att tappa fem honor från avel samtidigt och det är ju synd i de enskilda fallen för de hade nog kunnat bidra med fina avkommor men annars är det nästan lite bra med tanke på antalet djur här. Det finns ingen brist på fina avelshonor här ändå och två nya stjärnor har fötts de nya hade nog stannat ändå och då hade det blivit mååånga marsvin här.

Kvar i avel har vi Lemon Lace som nu är dräktig med sin första kull, har precis känt de första fosterrörelserna! Så har vi Babinski och Merope som precis blivit parade med Regulus de har tidigare fått varsin kull. Lily som fått en kull ska väl sättas med hane igen i början av nästa år samma sak med Luckybucket som snart är redo för sin tredje kull. Även Quidditch ska sättas med hane i januari för att få sin första kull. Och så finns ju Pansy och Ynk på tillväxt. Så ni hör ju åtta honor till avel det är ju nästan för många...

Hanarna är inte alls lika många det är bara Nougat, Uffe, Regulus, Isidor, Alastor och kanske en engelsk import på ingång!

Dagens marsvin är Chokladfabrikens James. Ett riktigt mysigt knädjur är han hur gosig som helst. Han är så lugn och nöjd på något sätt. Jag har alltid gillat honom massor trots det har jag sålt honom en gång. Han kom tillbaka eftersom han inte funkade ihop med sin kompis. Här har han inte varit krånglig i relationer det var just den matchningen som inte funkade. Lugn snäll men ganska dominant James ihop med testosteronstinn kaxig skinny det blev inga direkta slagsmål men massor av småsår och rispor på skinnyn. Jag gillar James och har övervägt om han ska kastreras och stanna här som honflocksövervakare men mina snälla honor brukar inte bråka så behovet av att hålla marsvinsantalet nere är stötte än behovet av en kastrat därför är James till salu igen.   

Alastor är piggare i morse vägde han 64g, tre gram mer än i går morse! Men den största framgången är att han är så mycket piggare och han suger glatt i sig sin Fortimel. Kanske diar han också, kankse... Jag är nu försiktigt hoppfull.

Att trimma Pansy var en dröm! Knappt ett strå att ta och inte ett pip. jag trodde jag såg fel! Isidor däremot är raggig som en gammal varghane. Där blir det jobb minsann!

Dagens marsvin är Trollstugans Daniel. Vårt skruttmarsvin som alltid varit så ynklig, mager, rosslig, glest behårad och ibland snorig då kallar vi honom Snor-Danne. Vi har varit till veterinären och det hittas inte något direkt fel på honom och faktiskt trots allt detta verkar han glad och nöjd med livet. Aptiten är det inget fel på och snäll är han. Han kan sitta med vilken hane som helst utan problem. Han bråkar aldrig och ingen vill bråka med honom heller. Jag gillar honom trots att han luktar lite illa. På bilden syns han med vår nu saknade Arthur.   

Ogg och Hpzibah och till och med Jordan ser ut att må bra. Det är skönt. Oggs lilla dotter Ynk som vägde 109 g när hon föddes aldeles nyss väger nu 120g och strålar av energi! Hepzibas svarte son Xenophilius har passerat sin födelsevikt och strålar i kapp med Ynk men så har vi lille Alastor då... Nej han växer dåligt eller han står väl still i vikt trots att jag stödmatar honom. Tyvärr har han blivit beroende av Fortimel nu han verkar inte kunna snutta effiktivt. Något stämmer inte med honom men han är ganska pigg så kanske det går vägen... Helt hopplöst verkar det vara för mig att spara små hanar.

Idag tänkte jag ge mig på att börja trimma Pansy och Isidor till Kallhällutställningen. Det känns så tråkigt att inte ha någon Trevor att trimma...

Dagens marsvin är Babinski. Den blanka hopperskan Babinski. Man ska inte försöka stänga in Babinski i en hage, det går inte hon hoppar som en Grand Prix häst över staketet! Upp på hustak hoppar hon också så gärna! Hon är en väldigt trevlig hona lätt att ha att göra med snäll fast som ung tuggade hon en på fingrarna, det har hon slutet med. Hon är en av sonens storfavoriter.   

Ogg mår bra och är sig själv igen fantastiskt! Hennes dotter Ynk är pigg och stark som mamma. Hepzibah äter lite bättre nu så tungan är väl bättre skulle jag tro. Där kan jag andas ut. Lite sämre är det med Hepzans söner jag tycker att de skulle ha gått upp bättre i vikt vid det här laget de är inte direkt dåliga men de går lite trögt de är inte så intensiva och trinda som Oggs dotter. Det tog rätt lång tid innan Hepzans mjölk kom igång möjligen var det inte så bra för småpojkarnas styrka. Hoppas det går vägen med dem jag har stödmatat lite med Fortimel till den minsta lilla bläsingen Alastor, kanske i onödan men jag vågade inte låta bli. Ja det är bara att hoppas...

Jordan ser rätt pigg ut men ska byta medicin till Bactrim i tio dagar så allt försvinner.

Daniel och Uffe satt i en stor hage i hallen i mer än ett dygn. Lite obalanserat var det och det dröjde lång tid innan de tog itu med att lära känna varandra. De gick och fegade och undvek varandra så de fick stanna där tills jag var säker på att de hade tagit tag i sin uppgift och gjort upp rangen. Det går ganska bra men tidigt i morse slogs de en stund... sen har det varit lugnt resten av dagen. Hoppas det kommer att funka de har säkert glädje av varandra och jag har en bur mindre att mocka.

Idag är jag hemma från jobbet. Jag mådde hur illa som helst i morse och trodde att jag fått vinterkräksjukan eller något... men nu mår jag bra. Fattar ingenting men det är skönt! Kanske var jag bara övertrött?

Dagens marsvin Chokladfabrikens Regulus. Han är en liten kopia av sin far Nougat. Nej han är inte liten han är stor för sin ålder den killen. Men de är bara lika till utseendet till sättet är de så olika två marsvin kan bli. Nougat är aktiv och springig och lite galen. Regulus är lugn och jättegosig. En riktig gullunge är han. Jag tycker så mycket om honom. Min lilla överrasknigsbebis som plötsligt bara satt där och var söt, jag hade ingen aning om att han var på väg! På bilden är han med pappa nu inte lång tid senare har han nästan vuxit ikapp sin far. Han är STOR!   

Här kommer en bild på söta Ynk. Inte så bra tecknad men annars fin och hon ska självklart stanna!   Hepzibah har svamp på tungan det är därför hon inte äter! Det kan man ju förstå, det måste ju svida hemskt! Det förklarar det mesta och gör mig lite lugnare. det här måste vi väl kunna fixa va? 

Ogg ser bättre ut!

Uffe och Daniel går på golvet ihop. De är nyfikna på varandra och inte det minsta aggressiva. Vad skönt ska man tro att det kommer att fungera? Hoppas hoppas hoppas det!

Ogg har fått sin kull. Trodde ni att det gick bra? Nej självklart inte... Trots min noja har hon ju faktiskt mått bra hela dräktigheten, lite petig med grönsaker bara annars pigg som en lärka. I natt har Ogg fött barn precis hela natten! Det tog en evighet att klämma ut första ungen. Att hon kom ut levande och pigg är ett under! Stor unge 109g och värksvag mamma är en dålig kombination. Det var lungt i en halvtimme sen satte det igång värk på värk på värk hela natten. Ogg fick inte vila och blev allt tröttare och blodet rann. Vilken mardröm vilken ångest! Tillslut trodde jag att det var helt kört Ogg andades tungt och rossligt och värkarna var nästan obefintliga. Jag var nästan lika utmattad som hon och kände mig helt maktlös. Jag tog min svansnalle Sigrid i famnen och la mig i soffan och försökte slappna av till hennes spinnande. Jag tänkte på hur hemskt det skulle vara att finna en död Ogg med ungar kvar i magen på morgonen...

Jag slummrade till på soffan och väcktes av ett pip skulle jag tro. Jag rusade upp och fann en nyligen utklämd enorm unge under Ogg och precis efter kom ännu en. En black magpie hane och en chocolate magpie hon, döda naturligtvis. Ogg var tom men helt slut. Jag räknade inte med att hon skulle leva när jag klev upp 1,5 timme senare.

Otroligt nog levde hon och när jag kom med en spruta nyponsoppa till henne hade hon knatat iväg till andra änden av buren där hon satt och åt hö! Otroliga Ogg! Hon är ju trött, hon blöder, hon andas tungt och hon har ont men hon lever, hon äter och hon vill ta hand om ungarna! Jag vet att faran är långt ifrån över men lite hoppfull är jag.

Hepzibah då tror ni hon mår bra? Nej det gör hon inte hon äter inte... så henne stödmatar jag. Hon äter lite hö med viss tvekan inget annat men hon tar hand om ungarna precis som Ogg. Jag vet inte alls vad som är fel med henne men jag misstänker toxocos och kämpar för att häva det. Ska strax ut och köpa Fortimel till mammorna och gud förbjude att ha om ungarna måste stödmatas...

Ungarna då? Ja de är nästan oförskämt pigga alla tre. Det kommer bilder på Oggs dotter snart hoppas jag men jag är verligen trött... fota känns jobbigt just nu. Men för enkelhetens skull kan jag berätta att alla som sett hennes pappa Uffe vet hur hon ser ut, pappa upp i dan (nonself black magpie). Y-kullen är det och det är klart hon ska heta Ynk inte för att hon är ynklig men alla andra är det ju just nu så det passar bra tycker jag. Överlever hon stannar hon för Ogg ska aldrig vara med om detta igen. Hepzibahs söner ska heta Xenophilius (kan vara felstavat men jag orkar banne mig inte resa mig och kolla det just nu) på den svarta. Bläspojken som stannar pga. bra teckning, det ni! Om han klarar sig vill säga... Ska heta Alastor för det namnet gillar jag och det fanns inga fler på X.

Jordan har varit till veterinärn idag och inget socker i urinen. Ingen diabetes! Men fortfarande massor av blod så hon har väl stenar... fortsättning följer.

Nej nu ska jag mata damerna och åka och köpa Fortimel sen ska jag sätta ihop Daniel och Uffe. Hoppas det funkar för Uffe mår jättedåligt av att bo själv.

Här är de. Lägg märke till den minimala lilla vita pricken på den svarta killens nos!Jag har inte sett något annat vitt på honom än några enstaka strån. Bläspojken är faktiskt rätt okej teknad. Vi får se vad jag tycker om honom om några dagar... Superduper söta är de ju! Bild nummer två är lite kul för bläsen försvinner i bakgrunden det passar bra tycker jag för den bläsen är stor... hrm...      De verkar pigga men är ju lite små. Hepzan är trött men vill ha lite god mat. Hoppas allt går bra nu.

Hepzibah födde nyss sin kull. Tyvärr var de två honorna som kom sist döda... eller den ena var väldigt död och den andra tog några andetag men... nej det gick inte. Vi försökte få fart på henne både Hepzan och jag men nej...

De två hanarna lever i alla fall!

Nr 1. nonself black magpie 70g med stor bred bläs.

Nr 2. nonself black magpie eller self black 74g.

Killarna och Hepzibah ser pigga ut och bilder kommer sen.