Nej det gick inte Trevor är död. Den som jag så mycket tagit till mig som jag visste att jag skulle få ha hos mig länge, länge... Jag tog honom för givet så pass att jag vägrade inse att hans lite rosliga andning och hostningar var farliga. Ibland hostar marsvin det går ju över ju... IDIOT om jag tagit det på allvar hade det inte blivit så här och varför var jag så slarvig med balkongdörren? Varför lät jag den stå öppen när jag pysslade med burarna? Hur dum får man bli? Det är mitt fel att han är borta bara mitt fel och jag förlåter mig aldrig för detta. Fina Trevor som jag tyckte så mycket om. Vi skulle ju ha så roligt jag skulle ju visa honom på utställningar och jag skulle vara så stolt över min fina kille. Han var ju så mysig och så charmigt aktiv och mycket hanig och kaxig, det gillade jag... och nu är han borta... Jag bara gråter och är arg om vart annat.

Det känns så svårt att lita på djuren... De som jag absolut inte trodde skulle dö har dött nu, unga hanar... men de är väl de mest odödliga av alla marsvin?! Hur ska jag nu kunna lita på att Hepzibah och Ogg överlever sina dräktigheter? De ser pigga ut men jag vågar knappt ta i dem för jag är så rädd att hitta tecken på toxicos... Just nu är det inte roligt med marsvin. Jag känner mig sviken av dem och det känns som jag svikit dem.

Och Jordan då, jag inser att hon lever på lånad tid. Allt stämmer med bilden, det jag kunnat läsa mig till om diabetes stämmer tyvärr allt för väl in på henne... Min fina söta surpuppa... Neeej nu får det vara nog...

 

Denise

28 november 2010 19:15

Näää Gisela! Jag är så ledsen för din skull :( Vet inte vad jag ska säga! KRAM, KRAM, KRAM till dig!

http://novastardust.bloggagratis.se

 

Arinah

28 november 2010 22:49

Nej så tråkigt med Trevor, och med de andra sjuklingarna. Nu räcker det, nu är det nog med elände. Skickar några varma tankar så det vänder åt rätt håll.

http://www.flockdjur.dinstudio.se

 

Karin F

29 november 2010 08:24

Fy så tråkigt.... Håller tummarna för de kommande kullarna.

http://www.myosotis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Om någon undrade hur det gick med kattungarna Tommy och Annika så gick det bra. Annika heter numera Selma och bor på landet med en husse och en matte som älskar henne och dyrkar henne som en katt förtjänar. Tommy... ja hoppsan det blev lite kärlek. H...

I torsdags morse födde Eulalia sina ungar. På morgonen hittade jag två stora präktiga chocolate magpieflickor en pyttig chocolate magpieflicka och en liten svag och ämlig de white pojke. Glad över de båda större flickorna och orolig över de båda mind...

I morse hade Tuvstarr fått sin kull. Tre stora bjässar till söner. En av dem ser ut att vara lilac magpie. Liten risk att han är magpie fox som mamma vi får se. De är underbara! Pigga stora rörliga och söta som socker.             ...

Det var ett halvår sen jag skrev här. Har ingen aning om varför det blivit så faktiskt. har inte saknat att skriva här tills nyligen. Mycket har hänt och jag antar att jag inte riktigt haft tiden.    Liten kort resumé. det kommer mera. * Tre ka...

Ibland händer saker man inte riktigt räknat med. Kortfattat en livräddningsaktion som utvecklades till kärlek. Tommy och Annika kom till mig för några veckor sedan. Annika har hittat ett nytt fantastiskt hem. Jag tycker två katter är lagom många men ...