Jag har ju länge, så länge jag fött upp marsvin drömt om en tantbur , en stor en där alla pensionerer får plats.  Mest för att de förtjänar en lugn och skön ålderdom för när man har honor i avelsgrupper blir det ett väldans flyttande av marsvin hit och dit i burarna... ja det är därför jag vill att de äldre tanterna ska ha en lugn fast grupp att åldras i. Nu är det ju så att jag samtidigt bestämt att jag inte får ha för många burar för mig själv för då finns en risk att marsvinen blir för många, egentligen har jag ju burar så det räcker... Jag måste sätta upp små regler för mig själv annars vet man ju inte hur det ska sluta men jag är väldigt lurig och brukar överlista mig själv. Den här gången hittade jag ett perfekt kryphål för att kunna genomföra mitt busiga impulsiva Jags vilja. Om jag hittar en bokhylla eller annan möbel DÅ får jag bygga tantburen. I månader har jag vittjat de fyra containrarn som finns här i närheten men inget har jag hittat.

I söndagas innan jag gick och lade mig kände jag tydligt att i morgon kommer jag att hitta något att bygga bur av, kanske rent av en bokhylla. På mångaden efter ett av mina alla tråkiga tandläkarbesök tog jag min cykel och kollade containrarna. När inget användbart fanns i sista containern reagerade jag märkligt inte med uppgivenhet utan med stor förvåning... -Vad är det här jag skulle ju hitta en hylla idag KONSTIGT! Äh tänkte jag det är meningen att tantburen ska byggas nu, jag åker till loppisen och köper en hyllla. Utanför loppisen stod en container och nu blev det en sån där konstig reaktion igen -Aha där är ju hyllan! Utan minsta tvekan öppnade jag luckan och där låg en hylla! En vit, det är inte Billy men nästan 170*80 är den och envisa jag lyckades baxa den till ateljén.

Nu är den klar vaxduken sitter i, mittersta hyllplanet sitter kvar och jag har sågat två hål i det så tanterna kan hoppa genom, vattenflaskhållare i ståltråd är tillverkade, hus är byggda av de överblivna hyllplanen och tygrör och nya vatten flaskor är inköpta bara det bästa är gott nog till våra älskade tanter.

På lördag flyttar Alecto, Zezima, Poppy, Episkey, Dolly och Elie in i nya fina buren, jag kan knappt vänta...

Nu tänkte jag anta utmaningen att presentera mina marsvin men jag gör det på mitt eget vis en kort presentation med bild i varje blogginlägg.

Först ut Vibys Alecto en av de som ska flytta in i sonens rum och bo i bokhylleburen. Om Alecto skulle jag kunna skriva massor men... Hon har nyligen fått sin fjärde och sista kull och nu ska hon lata sig tills tidens ände. Jag förväntar mig att hon kommer att få en ledarroll i tantflocken för det här är en dam med skinn på nosen. Väldigt bra självförtroende har hon det märks bland annat på att hon alltid springer runt mina fötter när jag mockar burar, jag vet inte hur många gånger jag råkat sparka henne hon är inte rädd för mina fötter ändå. Alecto är väldigt tam och alltid först framme vid burluckan när det ska bli mat. Lätt att plocka upp i buren eftersom hon inte brukar bry sig om att springa iväg, hon vill gärna komma upp på äventyr. På bilden som är ganska ny syns hon med sina små döttrar Professor Umbridge och Pansy Parkinson.