Idag har jag inte fotat, kameran ska följa med i morgon. Jag är helt slutkörd efter bara en dag! Fy så trött jag är efter att ha kört massor av halm och lera med skottkärra och tänkt och riktat upp skulpturen, lite av stommen har jag hunnit bygga också. Det måste bli rätt från början så man måste vara noga första dagen. I morgon är det dax att börja bygga och skulptera på allvar.

Nej, nu måste jag bara slöa eller nått för det är det enda jag orkar...

Snart ska jag cykla iväg på mötet som startar det hela! Kul! Men vad är det med vädret nu då? Det känns inte sådär fantastiskt att kräla runt i en lerhög i skogen i en hel vecka om det regnar kallt regn hela tiden. Burr. Just nu känner jag mig lite frusen och lat hoppas att det går över.

Tom och Sirius har blivit utvalda av en familj som bor här i närheten. Mamman är väldigt marsvinsvan och har haft marsvin även i vuxen ålder. Det känns mycket tryggt att skicka dem dit. Jag skulle tro att nästa gäng som ska ha en pojke kommer på tisdag eller onsdag kväll och väljer.

De nya kullarna som är i antågande börjar göra sig påminda nu. Jag har känt fosterrörelser både på Alecto och Zezima, de och Luckybucket börjar runda på sig ordentligt nu. Lily är jag lika osäker på nu också. Är hon inte dräktig den här gången heller ger jag upp henne som avelshona. Hon satt länge med Uffe och tillräckligt länge med Elvar också så blir det inget nu så är det väl så då. Synd för Lily är ju trots allt min första magpie champion, vad hade inte hon kunnat ge för fantastiska ungar!

Ungarna är helvilda och glada. De växer bra och hanarna kurrar. Flera av dem är ena riktiga skrikare. Man får riktigt ont i öronen när man har dem uppe för att de hela tiden ropar på mamma. Jag inser att jag måste lägga ner en massa energi på att träna dem med mänsklig kontakt nu så de kommer över sin mammighet. Men det är inte kul att titta på TV när ungarna skriker så mycket att man inte hör något. Knasungar, jag tror de påverkar varandra. Men jag inbillar mig att de marsvin som är riktiga mammagrisar som små och är lite osjälvständiga blir de tamaste marsvinen som vuxna.