Nu har jag flyttat 15 spånbalar och staplat dem vackert i rätt lada. Så passade jag på att skriva och rita lite om min marsvinsuppfödning på dem, all reklam är god reklam. Det var inte alls så förfärligt tungt och jobbigt som jag blivit varnad för men de som varnade mig hade ju fler balar förstås. Så skönt att ha spånet nära.

Meropes och Nougats bebisar är verkligen jättefina! En av hanarna Chokladfabrikens Trevor är utan tvekan utställningsbar. Han stannar och kanske blir han min nästa champion! Fin den där... ett öronveck har han men godtagbar typ och teckningen är helt okej. De andra är också fina men inte utställningsbara.

De är redan väldigt aktiva och undersöker buren och suger på höstrån. Jag tycker de ser glada ut! Det måste vara skönt att kunna spralla och röra sig efter att ha legat ihopvikt så länge!

Honan som var hängig och darrig är lite stillsammare än de andra men hon rör sig och gör det normalt. Hoppas hon fortsätter att karta på sig, det känns som det kommer att gå bra med henne. Jag tror det var något tok med hennes fostervatten för först trodde jag att hon var harlequin för hon såg gul ut. Troligen smakade det illa också eftersom Merope och Hepzibah inte hade tvättat henne lika mycket som de andra. Nu är hon ju ute från den miljön så som sagt hon borde fixa det här. Jag har sett henne försöka snutta så hoppet är stort. De andra är precis hur pigga som helst och Merope är duktig även om hon var tvungen att gå undan en stund mitt i allt och äta hö tänka över sin situation.   Chokladfabrikens Tentacula (den lite trötta), Chokladfabrikens Tonks, Chokladfabrikens Trevor och Chokladfabrikens Tom.   I förgrunden min keeper Trevor.

När jag vaknade hade Merope precis klämt ur sig fyra stora klunsar till bebisar! Fyra black magpie två flickor och två pojkar. Just nu är de blöta och tufsiga och ser liksom lika ut allihop. Ska titta mer på dem när de torkat men de ser lagom fina ut inga helsvarta utan alla är tydliga magpie. Typer och öron har jag inte kollat noga än men de ser ganska lovande ut. Den ena honan är lite slö och vinglig men hon hade blivit lämnad med hinnorna kvar så jag hoppas hon bara blivit kall och inte fått rätt sorts massage i början och att hon repar sig nu när hon blivit omhändertagen. På mitt vägpapper har alltid ungarna arbetsnamn vid första vägningen så jag presenterar dem med dessa namn då:

Rutmage, hane 95g

Lill Merope, hona 80g

Vithuvet, hane 91g

Vingel, hona 81g

Det är inte mycket kvar av lilla nätta Merope nu efter att ha närt dessa stora bjässar. Nja de är inte extremt stora men med tanke på att Merope är en liten späd hona är de enorma. Hon väger nu bara 781g, pluttan.

Meropes burkompis Hepzibah hjälpte självklart till vid ungetvätten. Inte riktigt lika engagerat som sin mamma Elie men nästan.

Bilder och vidare utvärdering kommer om kullen när jag tvättat färdigt och flyttat 15 balar spån förhand från fel lada till rätt lada... och fotat. 

Merope ligger med fälld nos... Jaha det där kan verkligen illustrera mitt tillstånd just nu, jag hörde nämligen ett pip från köket och då släppte jag allt för att rusa och kolla om Merope födde. Det gjorde hon inte hon åt hö. Pipet kom från ett gräl på våningen ovanför. Ja vad säger man inga tider är som väntans tider...

Ungarna som kommit redan mår bra och har vänt över sina födelsevikter. De tre hanarna vill ha nya hem.

Jag och sonen funderar på vilka marsvin som vi möjligen kan tänka oss att avstå efter att de slutat i avel. Svaret är egentligen inga alls eftersom jag tycker så mycket om alla och det strider mot min moraliska principer att sälja djur jag en gång tagit under mina vingar. Nu är det ju så att jag hela tiden vetat att det måste bli så här om man ska pyssla med avel men det gör inte saken lätt i alla fall. Det aktuella fallet just nu är Elvar som utvecklat Fatty-eye jag kan ju inte använda honom i avel mer eller till pet-utställning då är det ju rimligtvis så att han borde säljas eftersom platsen här är begränsad. Gah jag vill inte! Han skulle ju stanna här livet ut hade jag tänkt... vackra mysiga Elvar...

Ungarna är lika ljuvligt söta idag! Jag har vägt dem och två har nått tillbaka till sin födelsevikt och de andra tre ligger strax under. Det ser bra ut. Nu väntar vi spänt på Meropes kull. Jag vill att det ska komma en flicka där som kan flytta ihop med lilla Sibylla till den ivriga familj jag haft kontakt med i flera månader nu, jag vill inte att de ska bli besvikna.

Buren längst ned i stora burskåpet är inte speciellt rymningssäker. Nougat och nu även Elvar har lärt sig skaka luckan så hakarna hoppar av, ja så är det bara att kliva ut. Det blir heller inte bättre av att de gnager hål i nätet... Igår tog sig Uffe in till Elvar och hans tre brudar. Där möttes han av Elvar och när jag hann fram till buren var de bara en stor brutal slåssudd i brunt, svart och lite vitt blodet bokstavligen stänkte om dem. Jag blir så trött. Båda är anmälda till NM i pet om fjorton dagar... Uffe blev biten i läppen det blödde massor men verkar inte så djupt det kan kanske läka snabbt. Elvar har flera bett på halsen och kinden. Men det värsta av allt är att jag upptäcke Fatty-eye på Elvar när jag letade skador på honom. Det var verkligen inte bra.

Ett dygn är de bara men sprider sig redan i hela stora buren de suger på höstrån och skuttar. Försekomna så barn! Alla fem hänger med och verkar snutta bra. Babinski är en jätteduktig mamma och det är extramamman Elie också. Vad jag kan se så är Lemon Lace och Jordan också snälla mot sötungarna. De är fullkomligt bedårande!

Jag lyckades inte få med bilden på lilla fina Sibylla igår så då kommer den nu då...   

Jag är riktigt stolt över denna bild... nja det är ingen fotografisk höjdpunkt kanske men det är den första uppradningsbild på marsvinskull jag fått till där alla sitter prydligt och är hyfsat skarpa. Lägg märke till black/golden hanens otroligt söta goldentass! De båda svarta hanarna verkar faktiskt vara selfar!   Magpie honan. jag hade inte väntat mig att få en magpiehona med så pass mycket vitt på. Hon känns som en gåva för god att slarva bort. Ja hon stannar. Cokladfabrikens Professor Sinistra.   Den andra honan Chokladfabrikens Sibylla Trelawney(stavning?) är troligen redan bokad.

Pojkarnas namn är inte utdelade än. Alla fem är riktiga små underverk! Det är så skönt att de kommit äntligen.

S-kullen är här! Snabbt och smidigt födde Babinski fem välskapta små underverk alldeles nyss! Trevligt av henne att föda när vi var hemma och kunde bevaka tilldragelsen. Hon var jätteduktig det var en riktig uppvisning i hur en kull ska födas och tas omhand. Hjälp fick hon ocså, Elie har engagerat putsat ungar och ätit moderkakor lika intensivt som Babinski själv. Hoppas bara ungarna förstår vilken av "mammorna" som bjuder på mjölk sen bara. 

Först efter en hastig glutt trodde jag att det var fyra flickor och en pojke men vid en noggrannare titt ändrade två honor kön, tre pojkar och två flickor är det. En black magpie (yes!), två black/golden och två som ser helt helsvarta ut men kanske finns det lite golden på dem som jag hittar när de torkat. Alla är svarta trots att båda föräldrarna är chokladbärare. De ser söta/okej ut i typen och öronen ser bra ut men sånt ska kollas. Jämna bra vikter, en är lite mindre men han verkar stark han också. Pigga fina barn.

Svart hane 82g

Black magpie hona 80g Stannar troligen.

Black/golden hane 77g

Black/golden hona 78g

Svart hane 64g

Vem som ska heta vad vet jag inte ännu, namnen är givna men jag måste kolla upp stavningen på dem lite först. Bilder kommer när batteriskrällena laddat sig. Irriterande att de var urladdade när jag så gärna hade velat fota Babinski och Elie när de tvättade ungarna ihop.

Nej inga bebisar än. Jag blir galen av denna väntan! Babinski är redo nu hon är helt öppen, tiden är inne, nosen fälls och ögonen kisar, magen har ramlat ner, ja vilken sekund som helst kan de komma! Merope är inte lika redo det dröjer till början av nästa vecka där skulle jag tro. Båda är pigga och jag är nervös.

I Hs rum står en gallerbur i den bor sedan vi kom hem från stugan tre brudar Episkey, Poppy och Ogg. I buren finns en hängmatta. Den är fin, jag har gjort den själv och är nöjd med resultatet däremot har marsvinen som bott i buren sen mattan kom upp aldrig velat använda den. Jag är besviken... eller jag var besviken för nu har de plötsligt kommit på hur mysig den är. Ogg och Episket grälar om den hela tiden! Just nu ligger Ogg där igår kväll höll de nästan på att ryka ihop och slåss om den. Ska det ta fyra veckor att komma på att hängmattor är sköna? Måste man alltid ta saker som andra använder? Underhållande knasbollar de där marsvinen!