Kom just hem efter en lååång härlig promenad i dalen. Hur mysigt som helst! Nu är jag rätt trött och och satte mig i soffan för att vila kroppen och äta ett äpple innan jag gör middag och ringer hem H som är någonstans med sin kompis M.

Jag kom på att jag inte berättat hur det gått med ancistrusmalynglen. Det har jag faktiskt inte heller vetat ett tag. Så länge gulesäcken var kvar låg de i boet och var vaktade av sin pappa sen försvann de spårlöst allehop. Jag var så orolig att de trots allt blivit uppätna eller försvunnit in i filtret men så var det inte nu finns de överallt om man tittar efter noga. De hänger på rötterna och på rutorna och knaprar alger och de har vuxit jättesnabbt de är nästan 2 cm långa fast väldigt smala. Jättesöta!

Marsvinsbebisen Regulus är bara så fantastiskt söt. Jag är så glad över honom! Vår stora unge Quidditch känns plötsligt enormt stor. Hon är faktiskt aldeles speciell hon också riktigt gosmysig och pratkvarn. Konstigt att ingen har köpt henne än. Den som väl upptäcker henne kommer inte att bli besviken för hon är en av de trevligaste ungar vi någonson haft.

Jag måste erkänna att det är skönt att slippa den oroliga spända väntan innan en kull. Regulus han var ju bara här fin och och pigg och väl omhändertagen av sin ömma moder. Orolig hade jag ju verkligen varit för Jordan för hon var mystisk och jag trodde allra minst att hon skulle dö av cancer på äggstockarna så hormonobalanserat som hon betedde sig. Nu beter hon sig som en utmärkt mor och pysslar med sin söte son. Så sönt!

Han stannar! Han har tagit oss med storm och både H och jag är fullkomligt förälskade i denna lilla överraskning. Han är också så lik sin pappa och Nougat är min stora favorit han är ett helt otroligt häftigt marsvin. När jag ska vara lite förnuftig kommer jag fram till samma resultat. Vi behöver verkligen en ny hane med mycket vitt på. Han är faktiskt vad jag väntat på även om han inte är perfekt tecknad så kan han möjligen vara utställningsbar, det räcker. Öronen är bra, andelen vitt är jättebra precis vad jag behövde, rutigheten duger, chokladfärgen okej(så skönt han kunde lika bra ha blivit zobel), nosen lite lång kanske men ingen katastrof det enda som är dåligt med honom ur avelssynpunkt är att han är ganska ojämt färgfördelad på de olika sidorna han har i princip en brun och en vit sida det verkar vara ärftligt då både mamma och hans mormor hade samma.

Välkommen söta lilla Chokladfabrikens Regulus Black!