Jag måste väl vara den mest ouppmärksamma masvinsuppfödaren i hela världen! Jag har helt ärligt fnissat i mungipan och undrat hur det kan vara möjligt att missa marsvinsdräktigheter. Jag har slagit mig för pannan och utbrustit men HERREGUD hur kan man missa den tjocka magen och fosterrörelserna det är ju OMÖJLIGT! Jag ska aldrig tänka så igen, jag lovar!

Nyss hittade jag en överraskning, en söt överaskning! Nu vet jag vad som var det konstiga felet med Jordan. Inget konstigt hormonfel som tjockade till hennes tuttar och låg som en knölig hård massa i magen på henne. Det var inga obehagliga cystor eller skrämmande cancer som jag trodde utan en son!

Nyss hittade jag honom torr och fin. Han kan ha varit här hela dan, troligen. Jag somnade i sonens soffa igår kväll och la mig på riktigt vid två tiden i natt, strax innan jag somnade hörde jag ett marsvin som pep ontpipet, det bekymrade mig lite men jag hade nästan somnat så jag stannade i min säng. Pinsamt jag har varit hemma nästan hela dagen och inte märkt någonting! Helt otroligt! Jordan har ju lycklig kommit fram och tagit emot all mat och varit som vanligt så jag anade inget.

Hon hade suttit med Nougat sedan nyår jag delade på dem en vecka efter att jag vet att de parat sig. Sista parningen tog tydligen då jag hade helt gett upp och inte letat dräktighetstecken. Jordan har varit uppe och gosat en hel del men jag har inte känt några sparkar inte något alls.

Vem är han då vår nya stjärna? Han är pappa upp i dagen precis lika Nougat är han lilla Regulus nonself chocolate magpie mestadels vit åtminstone på ena sidan lite lång i nosen men hur gullig som helst, 102 g vägde han vid upptäckten. Jordan tar hand om sin son duktigt. Bilder kommer när kamerabatterierna laddat och jag har lugnat mig, är ju i chock nu. Gladchock.

Jordan blev mamma på födelsedagen!

Hipp hipp hurra för Jordan, Jane och James!