Vilken katastrofdag vi haft idag sonen och jag! Bussåkning är inte min grej, liksom allt blev fel. Vi skulle åka till Sunnerstabaken och åka lite slalom. Väskan var packad med apelsiner, tetermos och nygräddade våfflor så hade vi även pjäxor och skidor att kånka på. Vi skulle åka buss dit. Ja, jag vet det är dömt att misslyckas, bara att näma mitt namn och buss i samma mening är skrattretande.

 Jag tänkte att man nog kunde ta bussen till Gottunda och byta där till Sunnersta men jag var inte helt säker så jag tänkte fråga busschauffören om det gick. Vilken puckad chaufför! Jag ställde min fråga om det gick att byta buss till Sunnersta i Gottsunda men han svarade att det alltid går att byta buss innom en och en halv timme på kortet. Ja jag vet det sa jag men finns det en buss i Gottsunda som vi kan byta till så vi kommer till  Sunnersta, jag formulerade om min fråga fyra gånger och varje gång samma svar som ju var ett svar på en helt annan fråga som jag ju inte ställt. Vi klev ändå på bussen eftersom en medresenär påstod sig veta att det gick bra att åka dit vi skulle.

När bytesbussen kom påstod den chauffören att vi måste ta 11an istället. Jaha det var bara att släpa all packningen åt andra hållet bara för att konstatera att 11an inte gick på lördagar. Det var bara att åka ner på stan för att byta till 20 som tydligen skulle vara rätt buss enligt den faktiskt riktigt redige chauffören. Vi fick vänta 17 minuter på den bussen men det var ju rätt iallafall och vi kom till backen.

H ville först åka stjätlapp. Det var ju kul men när snön sprutar upp i ansiktet kan man ju inte andas och man blir ju så snöig. Ingen riktig fart var det på det heller nej skidor är roligare. Hungriga var vi också så vi åt våra goda våfflor och sen skulle vi åka skidor. Men då var det dax för nästa konstiga krångel. Sonen hade fått låna skidor och pjäxor av sin far. Jag trodde ju att han provat dem men inte då... Han fick inte på sig den ena pjäxan! Hur mycket vi än kämpade så gick det inte. Väldigt konstigt eftersom hans fötter ju är mindre. Det var bara att ge upp. Han fick åka lite mer stjärtlapp och jag åkte skidor. Det var ju inte så kul att göra det själv och vi blev kvar i barnbacken. En gång orkade jag klättra upp för den branta långa backen. Att göra det i slalompjäxor är mördande jag var helt slut när jag kom upp och så trött att jag ramlade när jag skulle åka ner... blä!

Tur att hemresan var gick smidigt och tur att vi båda två kunde skratta och skämta om vår misslyckade skiddag!