Alla inlägg under november 2009

Av gisela jansson - 30 november 2009 17:09

Jag trimar lilltjejen till Västeråsutställningen pälsen är bättre nu inte lika fjunig och hon har blivit mörkare tycker jag, bra. Men dumma lilla Lily får bara allt fler vita hår i de svarta fälten. Jag som tyckte att hon var så bra tecknad. Lätta öron och smalt ansikte har hon ju också. Men varför ska det vara lätt?


Nåja vi tycker ändå om henne hur mycket som helst, så det så!


Ja det här var ingen färsk bild precis. Lily som bäbis!Lily  

ANNONS
Av gisela jansson - 30 november 2009 08:29

Jag vet inte om jag är bara lat eller om det ett inbyggt motstånd jag har att göra mig av med djur. Jag har ju alltid irriterat mig på folk som skaffar djur och sen bara gör sig av med dem hur lätt som helst som om det vore vilken pryl som helst. Detta att sälja dem är att kämpa mot ett inlärt moraltänkande. Samtidigt vet jag ju att det är totalt omöjligt att föda upp marsvin (vilket jag verkligen vill) om jag inte säljer alla djur jag inte ska behålla till avel.


Det är klart att det skulle vara lättare, mindre jobb och man skulle inte hinna fästa sig vid dem om man bara sålde de flyttklara ungarna till en djuraffär. Det är mycket lättere att släppa en fem veckorsunge än en yngling på fem månader. Men för mig är inte detta ett alternativ. Att sälja djuren är en del i uppfödandet, jag vill att det ska finnas alternativ till djuraffärerna det är ett av mina syften att föda upp djur. Jag vill ju att alla fåglar och gnagare ska bort från djuraffärerna helt. Alla djur ska säljas direkt från uppfödarna för att höja deras värde och stoppa ogenomtänkta impulsköp.


Att sälja djuren tar mycket kraft och är en mycket stor del av uppfödandet större än jag trott faktiskt.  Mycket av mitt fokus ligger på detta och jag funderar massor på hur jag ska lyckas sälja mina hanar från K-kullen och om jag verkligen vill sälja dem.



ANNONS
Av gisela jansson - 29 november 2009 09:08

1:a advent nu igen var det inte jul nyss? Måste det vara jul jämt? Jag tycker inte alls om julen av massor av små anledningar. Jag har aldrig fått några bra och roliga julklappar som jag verkligen velat ha, bara skit när jag var liten och nu är det ännu värre. Nåja jag brukar få pengar det är ju alltid bra. Jag tror att det är att jag alltid har haft släktingar som inte är duktiga på att hitta på finurliga och mitt i prick gåvor jag menar inte dyra fina saker utan grejer som på något sätt visar att de förstått vem jag är och vet vad jag vill ha. Tragiskt nog är jag likadan själv jag är jättedålig på att hitta på gåvor att ge bort på julen. Jag hatar att köpa julklappar det är en pina! Har man dåligt med pengar är det ju jobbigt av den anledningen också.


Sen är jag ju alltid så trött på själva julen eftersom jag år efter år jobbar i julruschen på stormarknaden dagarna innan, jag lovar det är ett galet tempo! Lite kul är det att jobba då men alla krafter går åt och man blir så mätt på människor att man inte orkar umgås med släkten på julen.


Släkten då... jag är väl väl inte osams med någon direkt men många av de andra är lite lagom osams med varandra. Det blir en massa spänningar och jag är som en urvriden svamp totalt utmattad efter jobbet innan jul så det blir bara jobbigt liksom. Så här har det varit i massor av år men det blev minsann inte bättre av att min pappa dog i en olycka vid julen för tre år sedan. Så vid jul blir hålet efter honom extra stort. Han var också en stabil del i vår splittrade släkt så utan honom blir spänningarna större.


Har man barn måste man fira jul för hans skull. Jag kan inte låtsas att det inte är jul. Jag måste leka jul varje år. Då får man försöka klura ut vad man gillar på julen och ta vara på det. Julgran vill jag ha det tycker jag om, en riktig men bara en väldigt liten annars får den inte plats. Kalle Anka och Karl-Bertil vill jag se. Julklappar till H är viktigt och det är viktigt att han får det han vill ha inget annat (om det inte är svindyrt men numera fårstår han ju det). Adventskalender gillar jag att göra till H. Julgodis gillar jag, knäck och nötter mmm! Inte en massa tramsigt pynt men en adventsljusstake inte en elektrisk de tycker jag är fula utan en sån man tänder ljus i men stjärnor i fönstren vill jag ha för det blir ju så mysigt ljus.


I Hs rum har vi i åratal haft en fin julsjärna i fönstret förra året saknade jag en i mitt rum så jag köpte en enkel i papp, sladd hade jag ju. Nu skulle jag göra advent tänkte jag men hallå! Glödlampan i Hs stjärna hade gått och det fanns ingen ny sådan... Till min nya stjärna fanns glödlampor men sladden var av kontakten saknades! Jamen jag blir så trött! Nu måste jag ut och köpa lampor och sladd och kan någon tala om för mig varför kontakten har ramlat av hur gick det till?

Av gisela jansson - 28 november 2009 12:10

Nej jag tänker inte filosofera om varför en tung båt kan flyta på vattnet, jag nöjer mig med att tala om att vår båt är tung när man drar upp den på land.


Vad fint det är på den plats där mina rötter finns. Oftast är man ute vid stugan på sommaren men det är lika vackert i november. Vi var där tidigt och solen steg upp över öarna på andra sidan fjärden. Den hade en stark rödorange färg en magisk liten stund sen försvann den upp ovanför de dystra molnen och vi åkte till stan igen.

Av gisela jansson - 27 november 2009 13:07

Som jag redan nämt hatar jag sjukhus och förstår aldrig hur jag ska göra för att ens få komma dit. Den här gången var det dock inte svårt alls jag fick en kallelse med en tid och en plats, det klarade jag bra. Sen hamnade jag där i väntrummet bland alla tanter. På bordet och i hyllorna låg tanttidningar om hälsa och mode. Jag som bara är intesserad av marsvinsavel, akvaristik och konst kände mig besviken tills jag spanade in en heminredningstidning då kom jag på att det är ju lite kul, sen kunde jag sitta där anonym och läsa min tidning som resten av tanterna. Ingen pratade med någon ingen tittade på någon.


Väl inne i tuttklämmerirummet knuffade Syster Inger mig ganska omilt in i apparaten. Kanske tyckte hon att jag var en väldigt korkad patient som inte kunde skilja på höger och vänster, inte slappna av och inte förstod att den vita pinnen var handtaget hon skulle hålla i... Men hallå! Vem kan skilja på höger och vänster när man snart ska på sin tutte totalt mosad? Tillslut var Syster Inger nöjd och jag stod där med ett ömmande revben tryckt mot maskinen och såg hur en hotfull plastskiva sänkte sig mot min oskyldaiga stackars tutte men precis när jag tänkte att nu får den stanna för annars kommer det att göra ont så stannade den. Det gjorde faktiskt inte speciellt ont alls. Det var inte så farligt som jag hade trott. Skönt!


I kväll ska vi åka till Östhammar och sova där för att kliva upp i ottan och dra upp vår båt som ska få sova på land i vinter.



Av gisela jansson - 25 november 2009 17:14

Sitter här i soffan med datorn, en tekopp och lilla söta Lily i knät. Hon är en pratig liten gris som har vuxit massor på sista tiden hon blir finare igen nu, tyckte hon var så ful i kroppen men nu verkar hon växa i sig själv. Mysig är hon och gosig som mamma och morfar. Jag borde trima henne lite till Badelunda men ingen av oss har lust just nu. Pälsen är mycket finare nu, inte så fjunig som till förra utställningen. Fina söta Lily.


Nu bytte jag gosegris till Merope, Lily började bajsa så väldigt och då vet man att snart blir man blöt.... Det var ju så böldfritt och trevligt länge men nu är det kört igen Merope har fått en, nåja den är väldigt liten mindre än en ärta och har inte vuxit på tre dagar så hon verkar klara sig lindrigt. Mycket speciellt marsvin den tjejen! Hur rolig som helst! Sitter väldigt gärna på axeln och är absolut det tamaste ungdjur jag haft. Mycket kär i henne är jag! det bästa av allt är att hon inte är det minsta mager och skramlig och eländig längre som när hon var liten hon växer bra nu och är faktiskt riktigt fin! Det verkar bli marsvin av henne trots allt. Jag är så glad att jag la ner all tid på henne med stödmatning dag och natt. Jag är mer än väl belönad för mitt arbete!


Tycker att man ska hinna så mycket när man slutar tidigt men nej då... jag är bara trött...

Av gisela jansson - 24 november 2009 09:14

Myter och fördomar uppkommer väl för att vi lättare ska få ordning på vår tillvaro. Att dela in världen efter regler och svart eller vitt gör den lättare att förstå. Ofta antar jag att det finns ett korn av sanning i de myter och steriotypabilder av olika människor som uppkommer, ofta är det väldigt överdrivet och inte alls sant och bara missförstånd och okunskap. Dessa fördomsfulla uppfattningar måste inte nödvändigtvis vara elaka utan de kärleksfulla är nog vanligast.


Nu vill jag högtidligt avliva myten om surkäringen! Hur har denna förställning om sura käringar överhuvudtaget uppkommit undrar jag!? Jag har i hela mitt vuxnaliv arbetat i butik jag möter och hjälper kunder hela dagarna med så mycket övning blir man duktig på att läsa folk och ja, jag tycker att det är roligt med kundkontakten! Först måste jag säga att nästan alla kunder är trevliga det är inte ofta någon inte är det. Nu till min intressanta iaktagelse, de elaka kunderna är inte surkäringarna utan de elaka kunderna är i princip alltid män! Jag kallar dem Slipsar inte för att de nödvändigtvis har slips men det är män som anser sig själva överlägsna en person som "bara arbetar på en stormarknad" när de känner sig så överlägsna den personal de pratar med anser de sig ha rätt att vara precis så otrevliga och mästrande de har lust att vara. Dessa Slipsar tar alltid chansen utöva sin ledarroll.


Det finns ju några kända surkäringar förståss som är stamkunder och väldigt krävande men vad jag vet är de bara fyra stycken, Munnen, Kravtanten, Det misstänksamma monstret Margit och Svampen (i svampens fall är det mest hennes man/slips Höga hårfästet som är otrevlig). Där har jag också en intressant myt att avliva, Munnen vet jag inget om men de andra tre handlar alltid i par med sin man. Så den ensammasurkäringen tror jag är en dubbelmyt! Så förutom Slipsen vill jag härmed lansera myten om Det tajta paret! Jag antar att folk som lever i ett väldigt tätt och tajt förhållande kan kosta på sig att vara otrevliga mot resten av världen för de har ju ändå alltid varandra!

Av gisela jansson - 23 november 2009 13:40

Lottiepellets försvinner jag har haft det i flera år nu måste jag byta foder till marsvinen. Har skapat en omröstning med hopp om att få hjälp att välja ny mat.


Den gamla omröstningen avslutas härmed. 44 personer har röstat. 36,4% tycker att de har ett lagom antal marsvin. 18,2% vill ha fler. 20,5% börjar tycka att de håller på att bli för många och måste hålla igen. 6,8% tycker att de har aldeles för många marsvin. 18,% tycker att antalet marsvin känns bra men det är lite "fel" djur.


Jättekul att så många röstade och intressant resultat, trevligt att så många är nöjda!

Presentation

Omröstning

Gillar du marsvinsutställninger?
 Ja
 Nej

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2 3 4
5
6 7 8
9 10
11
12 13 14 15
16 17 18
19
20
21
22
23 24 25
26
27 28 29
30
<<< November 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ svinkonst med Blogkeen
Följ svinkonst med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se