Sitter här och lyssnar till ett underbart ljud. Marsvinen äter frukost de äter morot och vitkål och de knapras och tuggas i var bur. Det är nästan ännu härligare att lyssna på dem när de fått sitt kvällshö det är ett sånt lungt och lyckligt ljud när marsvin äter hö. Förut när jag ofta hade stalltjänst stannade jag alltid upp och lyssnade en stund på hästarna när de tuggade sin mat. Det är ett skönt och meditativt ljud och en stark kontrast mot det där mycket stressiga dunsande och snurrande ljudet hästar gör precis innan maten. Det är samma sak med marsvinen hungriga kören och burskrammlandet tystnar och ersätts av det lugna malandet. Så enkelt och skönt livet kan vara man vill något väldigt mycket och så får man det och allt blir bra...

Jag sitter här och tuggar själv med i lugn och ro. Det är så härligt att slippa gå upp i ottan och cykla iväg i mörkret för att jobba en lång dag på stormarknaden nu är jag ledig därifrån i nästan en vecka. Det betyder naturligtvis inte att jag bara kan slappa men jag kan styra över min tid själv och det är så skönt. Nej denna dag kommer att fyllas med en massa akviviteter det ska dammsugas, tvättskiljas, marsvinstrimmas men framför allt måste jag jobba i ateljen, hemside pysslet tror jag att jag får ta tag i i helgen. Och ikväll är det Idol!

Jag har just varit på hemsidetillverkningskurs. Jag fattade ingenting. Det var inte en kurs för dyskalkyliker. Mina frågor om hur gör man en mapp med både bild och text i samma och vad är ett webbhotell, var nog inte riktigt på kursens nivå är jag rädd. Jag förstod att jag inte var kursettan när lärare T suckade och sa att det är ju bra om deltagarna har grundläggande datorkunskap och påstod att det var okej om jag gjorde en mapp för bilderna och en för varje text. 

Två läxor fick vi den ena var att rita upp hur vi ville att våra hemsidor skulle se ut med bilder, färger och rubriker. Plättlätt jag vet EXAKT hur jag vill att min hemsda ska se ut. Den andra läxan var ju värre då, det var ju den där mappen vi skulle göra men korkade jag fick ju specialbehandling där sån tur va....

Så snart kära vänner finns det en hemsida för SMF 446 Chokladfabriken!

Varför är det så tråkigt att diska? Jag fattar inte det! Det borde ju bara vara och resa sig upp och göra det så är det gjort...men... Nej jag är nog rätt lat och inte den typen som gillar hushållsarbete och diskning det är tråkigaste... Nej nu ska jag gå och diska.

Nu är det anmält till Kallhäll. Jag tror det är ett bra startfält även om jag ångrat mig fram och tillbaka hur många gånger som helst. Luckybucket nonself black magpie i ras hon är ordentligt svart, fin i kroppen, bra storlek, fint huvud för att vara nonself, fina ögon, okej öron och fantastisk päls har hon. Mindre bra är teckningen den är ju bra fördelad och sidolinjerna är bra men det är ju lite för dåligt med vitt på henne så är det men jag gillar henne och uppskattar hennes kvaliteter. Lily nonself black magpie i ras junior hon är ju jättefint tecknad jag är faktiskt riktigt nöjd med hennes rutor. Färgen är lite tveksam hon är rätt ljussvart, öronen är lätta men hon är ju väldigt ung så de lägger sig nog lite till skulle jag tro och ja hon är liten hon borde nog vara lite större i sin ålder.

Våra petar som följer med är alla jättefina i kroppen och så gulliga på alla sätt. Ginny kommer med förståss nu bantar hon för hon är lite väl rund men hon ser mer lagom ut nu och jag hoppas att hon är perfekt till Kallhäll. Äntligen får jag visa upp Jordan vår härliga nonself brunzobel magpie. Hon ser verkligen speciell ut och är ett riktigt trevligt marsvin. Hennes kullbror James följer också med, blank päls och stenhårda muskler är hans vapen i kampen om rosetterna charmig är han också förståss. Vi har verkligen grubblat oss buckliga över vilken som skulle bli den fjärde pettävlande Chokladfabriks grisen. Uffe blev det inte därför att konkuransen är för hård i hans klass och han har fått ett tydligt nosstreck som jag inte lyckats fått bort men mest valde vi bort honom för att det är så ballt att bara anmäla Chokladfabriken grisar så här just när vi fått vårt uppfödarnamn, jag vet rätt löjligt men kul också. Dolly och Episkey är rätt bra men det blev inte de heller, en har lite knotig rumpa och en har lite väl lång kropp. Vi bestämde oss tillslut för Zezima vår vita pärla hon borde kunna charma en domare med sitt nyfikna sociala sätt hon är ju verkligen en härlig typ och helt okej i kroppen nu när hon vuxit ur slyngleriet.

Nu till något jobbigt och riktigt tråkigt. Ungen Lavender mår inte alls bra. Hon såg eländig ut för en vecka sen då satte jag in Bactrim och började stödmata hon svarade direkt på det och blev piggare och började gå jupp i vikt igen men nu de senaste dagarna har det rasat totalt hon bukandas, knäpper och rasar i vikt trots matning. Det blev snabbt sämre och nu bedömer jag det som försent... Jag är så arg på mig att jag alltid måste vara så positiv och tro att allt ska gå så bra att jag inte tar signaler jag ju känner igen på allvar. Jag borde ha gått till veterinären men nu är det ingen idé längre hon kommer inte att klara sig... Jag tror att bölderna är indirekt orsak till detta hon fick ju dem i ansiktet och det gjorde nog ont det påverkade säkert aptiten och det är klart att hon då blev mottaglig för infektioner... Jag är så arg på mig själv och så himla ledsen.

Nougat har fått en knöl på baksidan av ena bakbenet ovanför hasen. Hoppas det inte är något farligt för då blir jag galen! Troligen är det och jag hoppas verkligen att det är en skada efter ett slagsmål. Nougat är ju klurig och påhittig i överkant och är mycket duktig på att ta sig ur burar. För några dagar sedan rymde han när Uffe och Galatea var ute på golvet, herrarna rök genast ihop i ett brutalt slagmål. Då hittade jag inget på någon av dem men igår kväll var knölen där på hans ben...

Så lite om Klonkens sönderbitna nos. Han har ju ett ärr i kanten av näsborren men nu syns det nästan inte för det växer ut päls där. Så nu är han söt igen!

Idag har jag jobbat igen, riktigt trevligt! Jag hade nog saknat mina jobbarkompisar rätt mycket förstod jag när jag träffade dem gen. Det är också intressant vad man kan saker fast man inte tänker på det. I två veckor har jag varit därifrån och det känns inte alls, alla arbets uppgifter bara sitter liksom. jag tänker aldrig på att jag kan sitta i kassan och lägga upp grönsaker jag tänker inte ens på att jag hela tiden kan berätta för kunder och min medpersonal om frukt och grönt, all den här produktkunskapen har jag liksom lärt mig utan att märka det.

För att återknyta till att det var trevligt att träffa jobbarkompisarna igen måste jag nog erkänna att jag är ett flockdjur trots allt. Jag hävdar fortfarande att jag trivs väldigt bra när jag är ensam men tydligen inte för länge som det verkar.

Efter jobbet köpte jag dyra kattmaten på dyra djuraffären och dyra höbalen på Granngården. Så fick jag irriterande nog gå hem. Jag har haft pyspunka jättelänge på min cykel men idag halvvägs hem övergick det till riktig punka. Imorgon får jag lov att byta slang, jobbigt. Nu är jag helt slut efter en lång arbetsdag och promenad.

Nu är det verkligen höst ute en vacker tid tycker jag. Soliga höstdagar med hög luft är så härligt. I dag är det väl lite för blåsigt för att vara perfekt men luften är krispig så när jag ätit min lunch blir det höstpromenad i dalen. Jättehärligt har inte vandrat omkring på länge, jag har ju varit så svag. Det enda tråkiga med hösten är att det snart är vinter... jag är ju en sån frysskit! Hela vintrarna fryser jag, mest på jobbet där är det kallt... Ja jobbet ja... i morgon bär det av till Stormarknaden igen för nu är jag väl frisk.

Har varit rätt duktig i ateljen i några dagar faktiskt. Blev klar med gjutningarna nu på förmiddagen så jag ska kosta på mig den efterlängtade promenaden och så ska jag börja trimma till Kallhäll. Luckybucket och lilla Lily blir det. Luckybucket har en fantastisk päls, kort, blank, tät, len och jag tror inte det är så mycket att trimma på den heller. Pälsen och hennes trevliga personlighet är Luckybuckets styrka, inte hennes teckning. Det ska bli spännande att ställa henne som senior. Lily är mest liten det känns konstigt att trimma på någon som är så liten. Hennes päls är inte jätterolig den är som lite luddig jag gillar den andra blanka typen mycket bättre. Så är hennes färg inte så bra hon är lite ljussvart jag hoppas verkligen att hon inte är zobel, nej jag tror inte det men svärtan är inget vidare. Däremot är hon riktigt rutig! Ansiktet och magen kunde vara bättre men ryggen och sidorna är superduper!

Ja jag vet det är inte bekräftat i en MM än men vi finns med SMFs hemsida bland uppfödarnamnen! Grattis på oss! Det behövdes när det kändes så tungt.

Jag måste bara:

Chokladfabriken´s Krake

Chokladfabriken´s James

Chokladfabriken´s Galatea

Chokladfabriken´s Fenrir

GP Chokladfabriken`s Ginny

Chokladfabriken´s Dolores (Dolly)

Chokladfabriken´s Klonken

Chokladfabriken´s Hepziba

Chokladfabriken´s Jordan

Chocladfabriken´s Lily

Chokladfabriken´s Lavender

Chokladfabriken´s Luna

Chokladfabriken´s Merope

Chokladfabriken´s Minerva

Chokladfabriken´s Kingsly

Chokladfabriken´s Mervolo

Chokladfabriken´s Mundungus

Sch Chokladfabriken´s Episkey

Chokladfabriken´s Luckybucket

Chokladfabriken´s Zezima

Chokladfabriken´s Lupin

Öh det var rätt jobbigt att skriva alla och tjatigt också och inte riktigt så härligt som jag trott efter ett tag... Men visst är det väl rätt fint när man ser det i skrift!?De här är de som bor här det finns ju fler Chokladfabrikare på andra ställen också!

Nu kan jag även berätta att jag trodde en av ungarna höll på att bli riktigt sjuk igår. Det var det som skrämde mig från vettet men idag ser det inte alls ut så... hoppas det inte var något då...

Kanske har jag varit hemma för länge utan yttre stimulans och därför fallit ner i dystra funderingar men faktum är att det just nu känns lite tungt med marsvinen. Jag blir också alltid dyster när min ekonomi är dålig det är knapert nu och jag måste vända på slantarna, sånt är jättejobbigt och får mig på dåligt humör.

Dels har jag sex osålda hanar det är aldeles för många. De är helt underbara allehop så jag förstår bara inte varför ingen vill ha dem. Just nu känns det jobbigt att inte kunna sälja sina djur jag vill ju kunna ta nya kullar utan att känna att det byggs på ett enormt berg av osäljbara killar. Ju längre de sitter här desto mer blir man fäst vid dem och svårare blir det att sälja dem sen. Jag har inte plats för hur många hanar som helst och jag vill ju särskillt med tanke på min ekonomi hålla antalet nere så gott det går.

Det största problemet är ändå bölderna. Det känns inte fräscht och när bölderna ger sig på småungar verkar de faktiskt påverka ungarnas tillväxt och hälsa. Hepzibas kull är snart sju veckor och ingen har nått 300g Luna ligger precis under men de andra tre har ca 50g kvar det är en låg vikt. De har/har haft bölder alla fyra och det är säkert förklaringen. När det gäller Lily och Lupin beror det kanske också på deras låga födelsevikt. De som haft mest böldattack är ju Luna och framför framförallt stackars Lavender som haft sina vid ögat, de är påverkade av detta helt klart nu är bölderna nästan borta och jag hoppas på en tillväxttopp som jag just nu ser på de två andra i kullen. Tidigare har i princip alla ungar jag haft vägt minst 300g vid fem veckors ålder.  

Alectos kull som inte har bölder växer bättre de blir fem veckor på torsdag Mervolo väger över 300g redan och Mundungus har säket passerat den magiska vikten på fem veckordagen. Lilla Minerva som bara vägde 46g när hon föddes väger nu 216g det tycker jag jätteduktigt växt, hon är en glad knubbis. Merope som haft en liten spinkperiod nyligen känns mycket bastantare nu än för en vecka sedan hon väger nu 207g och just nu växer hon fint och känns riktigt pigg.

Jag antar att jag varit bortskämd det har inte varit mycket problem med marsvinsuppfödandet innan denna bölpest bröt ut men det känns som sagt tungt just nu.

Den jag var så orolig för igår ser bättre ut idag så kanske det var en tillfällig svacka men jag har inte andats ut ännu...