Jag kom sent till mitt jobb i morse. Inte mycket bara tio minuter. Men min chef verkade tycka att dagens viktigaste arbetsuppgift var att komma i tid på morgonen. Jag är jättedålig på att komma i tid jag kommer alltid försent till allting, det blir bara så. När jag ska till jobbet är jag jätteduktig och brukar bara komma några minuter sent (väldigt sällan så mycket som tio) så lite försent kommer jag aldrig till något annat så det känns så orättvist att få skäll för så lite när jag kämpat så mycket. Hon tyckte att jag åtminstone skulle ha ringt men den tanken slog mig inte jag koncentrerade mig på att cykla så fort som möjligt så jag skulle komma fram så fort som möjligt...

Ja nu vet ni troligtvis vilken personlighetstyp jag är och troligen även hur min chef är. Det blir ju en krock vi kan omöjligt förstå varandra. För henne är det enkelt för hon är tidsinställd det går av sig självt hon behöver aldrig anstränga sig därför kan hon aldrig förstå hur mycket jag kämpar för att komma i tid det märks ju inte på resultatet för jag misslyckas ständigt. För mig är det lika svårt att förstå hur man kan komma i tid till något överhuvudtaget utan att lägga nästan all sin energi på just den uppgiften. Människor är helt enkelt olika för vissa finns tidsuppfattningen i medvetandet hela tiden för andra finns inget sånt alls.

Tiden är olika viktig för olika människor. För mig är det viktigast att utföra och slutföra arbetsuppgifter det är ju faktiskt så att jag i princip aldrig går från jobbet exakt på klockslaget jag slutar för är jag inte klar med uppgiften jag håller på med kan jag inte gå jag bara måste göra klart. Det får jag också skäll för ibland för då har jag inte planerat min tid, så det är tydligt att tid verkligen är det viktigaste på mitt jobb. Den andra personlighetstypen lämnar sina sopor och sitt halvfärdiga jobb åt någon annan. Jag tycker verkligen inte att det är bättre. Ändå är det alltid tidstyperna som anses som de duktiga och vi tidsklantar som är de dåliga människorna.

Som för att understryka dagens funderingar kom varumotagaren och berättade om killen med frysbilen. Frysvarorna var sena och någon på min stormarknad ringde fraktfirman och kollade varför de fick då veta att killen försovit sig. När han väl kom skyllde han på problem med bilen... Så skamligt är det att komma försent att folk ljuger för att slippa erkänna att de är den här dåliga människotypen som är kapabel till det hemska brottet att komma försent!

Jaha då har jag varit på hemsidekurs igen då. Som alltid när man har med teknik att göra var det en massa strul mycket tid gick åt till att bråka med folks motsträviga datorer och program som vägrade att ladda upp sig. Precis som förra gången kände jag mig totalkorkad, jag fattade inte mycket men det kändes iallafall bättre än förra gången. Jag hade ju gjort läxan iallafall. Så mycket text jag skrivit och så mycket bilder jag fotat och så mycket bilder jag lagt i min mapp oj oj oj! Jag var ju så orolig över att allt jag gjort var fel och inte skulle gå att föra över till den blivande hemsidan men så verkar det tack och lov inte vara iallafall. Grovjobbet är gjort, nu är det det där svåra pysslet kvar bara. Läxan till nästa vecka är att leka lite med programmen så jag lär mig dom, just nu kommer jag inte ihåg hur man öppnar dem ens. Jag måste nog vila först...

Tur att min mammas bil är stor och tur att min balkóng också är det för nu äger jag sex balar spån, tre balar hö, två bärkassar morötter och 11,5 små vitkålshuvuden! Faktiskt har jag nästen hela säckar av både kornkross och Lottiepellets också. Så jag känner mig så rik och lugn!

Mamma kom nu på morgonen med de tre höbalarna sen köpte vi spån. Fem balar kölpte jag och när de var instuvade i bilen insåg jag att det gick att få in en till, snabbt sprang jag in och betalade för den också. Gymkort behöver jag inte. Idag har jag burit upp sex spånbalar och tre höbalar till min balkong på andra våningen, någon hiss har de inte byggt i vårt hus. Efter det träningspasset hämtade vi vår konst som visats på Bror Hjorts Hus och jag FICK ett skulpturpodie som Bror gjorth! Sen åt vi sushi och gick en härlig promenad i Hågadalen. Dimma och höstfärger så vackert så vackert!

Jag längtar till ikväll då jag ska mocka burar utan behöva snåla med spånet. Jag vet att det är något fel på mig men gillar verkligen att mocka marsvinsburar! Nu ska jag däremot sätta mig och fortsätta med hemsidejobbet, det tycker jag inte är så roligt precis...

Min käre son skulle ju upp och i väg till skolan, ja han hann men det var på håret hans slarviga klantiga mamma försov sig. Hans vrede är fruktansvärd att skåda. Jag som trodde att han inte ville gå till skolan... Det räcker inte med bara väckarklockan för att jag ska vakna den stänger jag bara av när den börjar bråka. Igår glömde jag att ställa mobilen, det ska inte ske igen...

I morgon kommer en leverans på tre höbalar från mina braiga bondesläktingar och min mammas bil. Så vi ska åka och köpa fem spånbalar också. Det kommer att bli härligt att äga allt det. Nu är det eländigt. Det sista höet tog slut i går så idag får jag försöka köpa någon mindre förpackning någonstans annars blir det inget kvällshö idag. Spån har jag ransonerat i en vecka, vissa burar är riktigt läbbiga. Fy såhär brukar jag inte låta det bli... men snart är det bra igen.

Det blev inget studiofoto igår. Istället letade jag ut bilder jag redan hade på marsvinen och hittade en heldel som platsar på hemsiadan. På "mina övriga grisar" där jag tänkt mig att det ska vara lite friare bilder fanns det redan massor så det är klart. Nej inga bra bilder fanns på Elie och Poppy men det fixar vi. Avelsdjuren vill jag ha mer strikta och uppstälda och en bild från varje sida. Faktiskt hade jag några sådana bilder så Alecto och Nougat är klara resten är jag inte nöjd med. Många bra bilder fanns det på Uffe och Luckybucket men de var ju små glin på de bilderna så det är bara att fota om... Ett riktigt slitjobb är det att fota marsvin. De sitter inte still och nästan allehop är svartvita och det är ju allmänt känt att det är extra svårt att fotografera svatvita djur... gah!

Hon verkar ha ett fantastiskt temperament vårt nya marsvin. Inga problem alls att hitta sin plats i flocken, jag har inte hört något bråk från buren öht. Hon och Jordan verkar ha blivit bästisar redan. Hon var även lugn och trygg med oss när vi nu på morgonen hade henne uppe i soffan. Nu kommer hon ju från ett hem där marsvinen får mycket uppmärksamhet och hon är van att bo i stor flock, det är ju två faktorer som enligt mig bygger marsvin med bra egenskaper.

Jag tycker att marsvinspäls när den är som bäst ska vara blank, mjuk, kort, jämn och tät då blir jag lycklig. Babinskis päls gör mig lycklig! Hennes teckning är också fin hon är riktigt rutig, fast i svart och golden då... men vi kan nog göra något av detta skulle jag tro. Öronen är lite lätta men hon är så ung att de borde lägga sig bättre med tiden. Typen nja... nej hon har rätt långt och smalt huvud, hela hon är rätt lång och smal... nåja man kan inte få allt. helhetsintrycket är ändå väldigt positivt och hon är så välkommen!

Igår letade jag upp och valde ut bilder på alla födda kullar och la in i den berömda mappen till den blivande hemsidan. Idag ska jag studiofotografera marsvinen och lägga in bilderna i mappen. Två bilder på varje djur måste det bli när det är en tecknad variant... puh! Sån tur är så har jag bilder på ganska många av djuren redan men alla ungdjuren saknas och jag vet inte hur många av de andra bilderna som duger. Jag har ett jättejobb framför mig idag...

Så får det bli... jag sätter tillbaka Galatea till uffe i två veckor till så får det bli stora omflyttningskalaset när vi kommer hem från Kallhäll. Kunde inte komma på var jag skulle göra av allt skrot som ligger i den tomma buren ju...

Nu har Minerva och Luna flyttat. Istället kom Babinski hit en söt liten tjej som inte stressar upp sig över att allt är nytt, nej då hon studerar den nya miljön och kompisarna med nyfiket lugn.

Ibland fungerar det inte så bra när jag ska tänka tror jag för nu blev det väldigt fullt i buren... Två flyttade ut, bra då kan två flytta in tänkte jag men så snart hela nya gänget satt i buren kunde jag se att det blev väldigt trångt. Minerva och Luna är ju små som prickar Babinski är större och Galatea är väldigt mycket större. Nej det går inte...

Kanske får de bo så här till efter Kallhäll då minst en unghane flyttar och några honor ska sättas med hane då blir det mer plats i stora burskåpet att fördela honorna på. Galatea kanske får flytta tillbaka till Uffe eller... nej jag vet inte hur jag ska göra nu... Eller ska jag lite snabbt montera luckan i den tomma buren i lillaburskåpet och slänga in Nougat och Lupin där och dela honorna fyra och fyra... det är troligen smartast... Då slipper ju Nougat rymma hela tiden också...

Då har jag sett Idol trevligt. Mariette, Erik och Reza var bäst som vanligt någon av de tre borde väl vinna kan man väl tycka. Ja jag hade laddat och längtat efter programmet och så var det bara trevligt inte jättekul... äh.

I morgon ska Luna och Minerva flytta. Lycka till små sötflickor! Jag vet att de kommer att få det så bra, jag är jättenöjd med att de kommer till just C och S! Vi ska ju byta lite så Babinski kommer att flytta in här! Så spännande att få ett nytt marsvin i morgon! Hon är dotter till Chokladfabriken´s Imperio han är ju född här, Episkey och Nougat är hans föräldrar. Hon är 25% chocolate magpie 25% self cream och 50% solid agouti hon är nonself black/golden. Vi får se om hon kan bidra med något spännande det behövs lite nytt blod här. Hon är så välkommen. Hoppas det kommer att gå bra att sätta ihop henne med brudarna i vindsvåningen.