Mina fyra zoblar är inte zoblar! Jag har studsat fram av lycka sedan igår kväll! Uffe och Alecto är chokladbärare båda två! De har en gemensam importerad engelsk anfader som jag inte har stamtavla på, det måste vara han som gett detta underbara anlag. Han finns ju också i Min choklad magpie Nougats stam. Jag tyckte att de var väldigt vilken fin chokladton det var på dessa zoblar. Vis av mina tidigare förhastade lyckofelslut bestämde jag mig för att de trots allt var extra bruna zoblar. Men icke! Ibland har man rätt att få som man vill! Jag måste lära mig mer genetik, jag behöver kunna det och det är verkligen spännande! 

Lilla Merope har nu krupit över sin födelsevikt, nästan en vecka gammal. Jag är osäker om hon får snutta på Alecto. Kanske hon bits? Jag har sett henne med Hepziba det verkar som hon har tagit över henne. De slutar aldrig att förvåna mig dessa knasiga djur. Nu vet jag inte om hon snuttar på Hepziba heller så jag fortsätter att mata henne.

Snart ska jag ner och måla i eventuella små prickar som inte täcker på skulpturen sen ska den lämnas in om några timmar och min kamp är över... 

Och Idol har börjat, jag älskar Idol!

Kolla nedan... chokladigt va!? MIllicent, Mervolo, Merope, Mundungus och Minerva!

Oj vad har hänt med min gamla vän Bloggagratis? Jag som vill knåpa ihop ett litet inlägg vid frukosten i lugn och ro för att samla tankarna inför dagens arbete... så har de vält min trygghet åt sidan! Dumma dom! Nåja jag antar att jag vänjer mig och det verkar ju fungera.

Merope har under dagen igår tagit sig upp till sin födelsevikt. Jag matade henne några gånger men hon äter uppenbarlgen själv också. Hon är fortfarande väldigt tunn så jag vågar inte andas ut än även om jag känner mig försiktigt hoppfull.

Igår jobbade jag med lust och kraft i ateljen. Det är bara målningen kvar idag och jag kommer att hinna! Och det bästa är att jag känner mig plötsligt nöjd! Jag är så tacksam för att ha kunnat kämpa mig igenom denna äckliga kris, jag har vunnit massor på denna svåra kamp!

Sen har jag ju naturligtvis som å många andra just nu hemskt ont i halsen och känner mig dov i huvudet,startförkyld med andra ord. Få se om det är Svinet eller bara den vanliga obligatoriska skolstartsförkylningen...

ibland händer det saker i en människas liv som gör att man tappar fart. I mitt fall en olycka. Min pappa dödades i en trafikolycka för snart tre år sedan. Förutom en stor sorg och saknad gav det mig också en annan syn på livet. På både gott och ont. Jag insåg hur skört och kort ett människoliv är. Det gav mig inspiration att förverkliga saker jag drömt om, det största drömförverkligandet är ju att jag äntligen började föda upp marsvin som jag nog alltid velat göra. Det är ju faktiskt något positivt jag fick ut av detta elände. Annars har det mesta varit rätt jobbigt jag har varit snarstucken och argsint rätt ofta, vilket egentligen inte riktigt är min stil men det allra jobbigaste är att detta gett mig en förfärligt svår konstnärlig kris.

Jag har inte kunnat jobba med min konst något bra alls de senaste åren. Ibland är jag sugen och får ideér men jag lyckas aldrig hålla koncentrationen. Många utropar förtjust när jag säger att jag är konstnär -Åh va roligt jag önskar att jag kunde rita! Då vill jag alltid svara -Nej önska inte det, det är för mycket blod, svett och tårar och aldeles för lite pengar. Konst är svårt att göra men lätt att betrakta. Det här senaste projektet har varit jobbigt, riktigt jobbigt. Jag vet att jag behöver detta jag måste slita mig igenom krisen.

Igår kväll sa det klick! Jag förstod plötsligt att det största problemet med detta konstprojekt var min idé. Att bara göra en skulptur med häst och ryttare kan ju vara fint kanske, särskilt om allt stämmer med anatomin. Det där kan jag, hästar är min specialitet men jag kände att det inte räckte. Igår förstod jag plötsligt hur jag skulle kunna driva det hela ett steg till! Snabbt bytte jag ytmaterialet från betong till tygremsor och plötsligt betyder denna skulptur något! Det är tanken som är grejen det visste jag ju redan... DET ÄR TANKEN SOM ÄR GREJEN!

När det klickar, när konst fungerar är det en kick! Ni kära marsvinsmänniskor tänk er att det föds en kull ungar och det syns genast att alla fyra blir champions! Så känns det!

Ja jag är stressad det syns om inte annat på att jag lyckades skicka iväg en tom rubrik...

Lilla Merpe är tunn som bara den. Det kände jag redan när jag kände igenom henne efter hennes fall. Dumt nog vägde jag inte kullen på löragskvällen som jag tänkt, var helt slut efter utställningen och saneringen efteråt. Igår på förmiddagen då jag vägde gänget hade alla utom Merope gått väl över sin födelsevikt. Merope vägde 55g, när hon föddes vägde hon 63g inte bra alls. Förmodligen hade hon ont och hade väl inte ätit sedan hon ramlat ur buren och var uttorkad men jag blir fundersam om det kan vara något annat fel också. Igår matade jag henne med fortimell som hon gillar och suger i sig med god aptit. Nu på morgonen vägde hon 60g. Det såg ut som hon snuttade på mamma igår kväll och förmodligen har hon ätit i natt också. Kanske är det bara olyckan som sänkt henne isåfall borde det gå bra för hon ser inte lika stel och högbent ut längre så skadan var nog inte allvarlig. Bara det inte är något annat också, eftersom hon är så tunn undrar man ju. Ska fortsätta att mata ett tag till iallafall.

Elie får nu Bactrim mot den förmodade urinvägsinfektionen. Hon verkar må aldeles utmärkt men något är ju fel när magen är kissig hela tiden. Ja vi får se. Heja mysiga Elie-snällie bli bra nu! Jordan får också Bactrim för nu har jag tömt hennes enorma hakböld. Hon såg ut som en vrålapa som fyller hakpåsen med luft iför ett jättevrål! Hon såg inte klok ut nu hoppas jag det blir bra och hon blir söt igen. Jag tömde även Hepzibas böld men jag vågar inte ge medicin till henne när hon ammar. Det är konstigt det var ett halvår sedan minst det fanns sjuka djur här och plötsligt nu är det en hel bunt på en gång. Det är inga allvarliga åkommor så jag räknar med att de kryar på sig.

Min lägenhet ser ut som... men jag hinner inte bry mig. Nu är det sjuka marsvin och skulpturen i källaren som får ta all min tid. Oj vad jag kämpar med den där. Jag var inte nöjd med betongen på... så jag ändrade mig igen. Nu vet jag verkligen inte om jag kommer att hinna klart...

Minerva är liten som en prick men pigg och stark, jag är inte orolig för henne mer. Men igår fick jag bli orolig för en annan av ungarna i yngsta kullen. Alecto och hennes fem ungar var kvar i buren när jag mockade igår, resten av burinnevånarna var nere på golvet. Plötsligt sitter lilla Merope där nere. Först trodde jag att jag tagit ut fel unge för hon och Lupin hanen i Hepzibas kull är rätt lika... men nej. Merope hade ramlat ner från översta våningen  burskåpet. Lilla pluttan! Det är tur att de är så lätta för jag tror att det gick rätt bra med henne. Inga ben är brutna och hon hänger med de andra men jag tror att hon har lite ont i ryggen hon går på rätt höga ben. Nu är det bara att hoppas att hon bara är mörbultad och att inget gått sönder. Har stenkoll på henne nu...

Nejdå jag är inte trött på utställningar jag blir bara så trött efter utställningar. Helt utmattad är jag och hungrig. Jättetrevlig liten utställning i en trevlig lokal var det. Och det gick jättebra för oss! Bara tre djur kom ju till start men de plockade hem varsin prisrosett minsann!

Nåja Uffes rosett var ett hederspris för bästa tvåan. Han fick 91p i Pet, han är ju så himla fin men det är bara att inse att Luneas Kokostopp är helt perfekt och att bli slagen av just honom är okej ju.

Ginnys vinnarsaga verkar vara över åtminstone tillfälligt men det finns ingen anledning att klaga när hon ändå tar Bis Pet 5 och 92p... ingen anledning att klaga alls faktiskt!

Roligast idag var ändå Galatea som knep åt sig Bis Pet 3! Jag är så himla glad! Kul var också att det var tre magpie i Pet finalen och alla tre fick rosett Galatea, Phatmage som jag också fött upp och Vibys Bregott. Snacka om gon reklam för magpie det blev då!

Som vanligt var det superkul att träffa alla trevliga marsvinsmänniskor igen! Det var också jättekul att skriva åt domare D trots min inledande matematiska koma. Det känns också bra att få hjälpa till med städningen efteråt.

Marsvinsungarna mår bra även lilla Minerva, ska väga dem sen när jag ätit...

Ja just det, jag satte ihop ett nytt par. Uffe och Galatea ska fixa småisar hoppas jag, det blir nog en jättefin kull. Något att se fram emot!

Nej inte tio men nio små marsvin skulle åka till Örsundsbro på utställnining. Så fick Jordan en böld, så var de bara åtta. Så fick Krake en böld, så var de bara sju. Så fick Kingsly en böld, så var de bara sex. Så fick Elie urinvägskänningar, så var de bara fem. Så slog Dolly ut en tand i hanfatet när hon skulle bada till utställningen, så var de bara fyra. Så är deras husse förkyld så det är frågan om han kommer med... Jamen jag blir bara såååå trött... Hoppas bara jag och mina nu tre utställningspetar och mitt lilla salu djur kommer iväg i morgon... än kan mycket hända!