Jag blev lite förvirrad av att jag plötsligt började lägga in bilder på förra inlägget... glömde ju helt att skriva den andra stora nyheten om Episkey. Samma dag som hon blev champin blev hon också farmor! Hennes fina fanatstiske son Imperio blev pappa till tre små barn! En till Imperio kull väntas innom kort med en fin hona som är nonself Chocolate/golden och vet ni vad? Jag har beställt en unge från den kullen hoppas det går bra nu...

En till Episkey bild...

Nu har jag precis anmält till Örsundsbro utställningen. Jag är inte helt säker men visst har jag väl haft minst en self med på varenda utställning hittils!? Inte nu... det blir Elie i ras och fem stycken i pet Ginny, Dolly som båda ska bantas och motioneras tills dess, det blir även Uffe, lilla Jordan och Galatea. Bara nonselfar.

Episkeys utställnings karriär är över. Vi har nått vårt mål hon och jag nu är hon champion! Man kan ju fortsätta att ställa ändå förståss men Episkey har tydligt berättat vad hon tycker om att bli trimmad... jag vill inte bråka mer med henne nu det finns ingen anledning. Det är klart att jag kan ställa henne i pet men alla de som är uppräknade ovan tror jag har större chans till rosetter.

Fem rena selfkullar och två kullar med en self förälder har fötts hos oss. Inte många, det blev en kort visit i self världen. Ändå tycker jag att jag nått mitt mål. Episkey är inte bara champion utan ser även ut som jag vill. Episkey hennes kullsyster Eloise (som nu bor på Mosaiqes uppfödning som avelshona), deras halvbror Fenrir och även Cedric som tyvärr nyligen dött är i mina ögon jättefina och jag är mycket stolt över dem. Jag ville göra selfar med fina öron och korta söta ansikten men jag ville absolut inte att de skulle vara för korta. Fyra stycken blev ju som jag ville och en av dem är champion så jag är nöjd!

Episkey ser inte bara ut som jag vill jag tycker verkligen att hon är gudomligt söt, hon är även ett mycket trevligt och personligt litet marsvin. Hennes liv startade ju också väldigt dramatiskt. Om jag inte frotterat upp och värmt henne när jag hittade henne halvt ouppackd och iskall natten hon föddes och sen stödmatat henne och hennes syster då deras mamma tynade bort och dog skulle inte Episkey ha levat! Detta är hittills den största insats jag gjort för någon av mina marsvinskullar och det gör att jag känner extra mycket för dem, jag är Episkeys extramamma.

Hon är och kommer alltid att vara ett av de mest älskade marsvin jag nogonsin haft min älskade cream Episkey.