Den naffsar mig i hasorna arga ormen. Ringormen menar jag förståss. Det känns som det inte är frågan om om utan när man åker på det. Överallt drabbas folk i min närhet. Ännu har jag inte sett något på min kära marsvin. Igår kväll ryckte jag åt mig stackars förskräckta Galatea då jag tyckte mig se en fläck på hennes ena öra. Det var inget där, hon hade ingen annan fläck heller, tack och lov. Det är på ungarna och deras mammor i första hand jag förväntar mig att hitta något.

Ändå är jag lugnare nu. Det känns inte som om det skulle vara världens undergång längre. Jag har redan planerat saneringen och kommer på mig själv med att tänka -ska jag verkligen tvätta gardinen nu, nej det kan vänta tills jag får ringorm...

Det är inte klokt vad söta marsvinsungar är! De verkar vara extra söta när de är många på något sätt! Jag har ägnat mycket tid åt att stå och glo i buren idag. De är bedårande alla sju!

Jaha, då börjar arbetet med att få dem sålda då... Flickorna har fixat det för sig men inte pojkarna. Nu ska jag göra reklam. De är söta och inte dussin färgade utan lite ovanliga iallafall. Alla har väldigt tät och blank päls. Båda mammorna Galatea och Elie har väldigt fina pälsar. Båda mammorna har jättetrevligt temperament de är orädda, framåt och är mycket sociala. Ungarnas pappa Harryboy är jättesöt och har riktigt fin och musklad kropp. Det jag vill säga är att de här små sötisarna säkert kan bli petstjärnor och att de har alla förutsättningar att bli jättetrevliga marsvin även utan utställningskarriär.

Jag har ju haft så ont i en tand, eller ja halva huvudet. Nu var jag nyss hos tandläkaren. Känner mig lite lurad faktiskt. Trodde att han skulle laga eländet en gång för alla men nej då... Det var så inflamerat under tanden och i också kanske att det inte gick. Istället stoppade han i en massa äckligt pepparkakssmakande jox i tanden och jag ska tillbaka och rotfylla. Jag hade ju redan fått pepparkaka i ju. Hur många gånger ska jag behöva göra det? Och betala och betala igen! Dumma tandläkare, jag blir ruinerad ju! Nu får vi bara hoppas att den förlamande smärtan ger sig. Eller det kanske var lite bra att ha ont i tanden förresten, jag har nog gått ner i vikt rätt bra, det behövdes.

Vad mysigt det är att ha så många ungar samtidigt! Vad roligt de kommer att ha när även den yngre kullen kommer i popcorn åldern! Kompisar överallt att studsa omkring med!

Elie ser pigg ut. Jag blev så orolig när hon blödde så mycket men det verkar inte ha påverkat henne alls. Allt verkar funka med snuttande och så men Elie är en supermamma det visste jag ju redan. Lilla Krake hänger också med bra, fast han är en liten minigris. Jane från Galateas kull som var så dålig från början växer nu i samma takt som sina syskon och jag är inte orolig för henne mer. Skönt det går ju bra det här. De är ju så söta!

Just nu finns 26st marsvin i min lägenhet! Rekord. Alla våra 17 vuxna och ungdjur, alla våra sju bäbisar och Hinkepunk och hennes kompis Labelle som ska bo här en vecka när deras mattar är bortresta. Dvärghamstrarna Rory och Lorelai är här med. Söta men de springer i sina skramlande hjul och luktar inte gott.

H har äntligen sommarlov! Skönt även för mamman som slipper tjata om läxor, läggtider och med våld tvinga upp honom ur sängen varje morgon. Härligt!

Här är de, här är de...

 Oj vad bruna zoblarna ser ut på denna bild... eller är det choklad? Förvirrande men varför ska något vara lätt?

 Ja, ja inte den bästa bild jag tagit det kanske hade varit fiffigt att titta på den stor innan man visar den för världen. Nåja. Från vänster Klonken, Krake, Krum och Kingsly.

 Många va? Båda kullarna i totalt kryll! Jane och Kingsly länst fram är lika stora fast Jane är en vecka äldre.

 Jordan från Galateas kull. Jag är helt kär i henne. Hon är den enda av alla ungarna som kommer att stanna här som det ser ut just nu iallafall. Alla fem killarna söker nya hem...

När jag vaknade i morse hade Elie precis fött fyra supersöta pojkar! Alla ser pigga och starka ut även om en är ganska liten. Elie mår bra och är hungrig men hon och buren var ganska nerblodade, gillar inte det. Jag är jätteglad att allt har gått bra och de är ju som sagt jättesöta, fina i typen och charmigt tecknade. Men skulle man kunna säga, en rasmässig katastrof och det blev fyra killar. Visst kan jag tänka mig att spara hanar men då ska det vara något aldeles extra, de här var inte det, jag tror ingen skulle ha blivit kvar även om de varit flickor. Jag känner mig lite snopen även om jag vet att detta är ett lyxproblem med tanke på att alla mår bra och att jag inte borde ha förväntat mig något annat med tanke på pappans stam.

Så har vi det stora zobelproblemet. Jag var ju så säker på att Jane i galateas kull var choklad men jag tycker hon har blivit allt gråare och blaskigare i färgen mer och mer zobel lik. Nu lutar det åt att hon trots allt är zobel precis som sin syster Jordan och två av Elies pojkar. När alla satt tillsammans såg man att det var samma ton i färgen på dem bara det att Jordan var ljusast och Jane mörkast. Zoblar gör mig så förvirrad! Tur att de är fina men jag vill ju inte ha dem egentligen.

Nu blev Elies kull en ren petkull. De kommer inte att reggas och är alla till salu. Jag ville ju så gärna spara en till unge efter Elie som antagligen ska få gå i pension nu efter fyra fina kullar. Jag har ju Galatea och Hepziba kvar efter henne men jag saknar den jag fantiserat fram som skulle ha kommit nu. Oj, vad jobbigt det är när verkligheten inte stämmer med drömmarna. Det låter gnälligt, jag vet...

Kull nr.13 Harry Potter K:

Krum 0,096g nonself zobel magpie, fin typ bara lite vita tecken. Jättesöt Hs favorit. Han ville nog gärna ha en crest tror vi, bara det att den hamnade på ryggen i stället för i pannan... roflolcopter.

Klonken 0,085g nonself zobel dutch. Där finns det nog hederlig gammal vitteckning inblandad, ingen magpie alls skulle jag tro. Söt förståss även om han har kullens länsta nos, om det inte hans prydliga bläs ger en synvilla. Fast den är inte lång ändå de är små kortnosar.

Stora präktiga Kingsly 0,109g crested black harlequin med en massa vita tecken på. Så charmigt tecknad och toksöt.

Lilla plutten Krake 0,066g crested black harlequin med vita tecken där också även om det inte är så mycket i hans fall. Liten men pigg. Sötast av alla tycker jag.

Bilder kommer snart.

Jag cyklade så fort hem från jobbet att cykeln glödde i regnet. Jag sprang med andan i halsen upp för trapporna... Men där satt hon i buren söta Elie och tiggde mat med magen fortfarande i behåll...

Galateas kull kom ju tidigt, där hann jag aldrig bli så här vänt otålig som jag är just nu... Snart kommer Elies små bäbisar! Jag springer och kollar henne stup i kvarten oj, oj, oj.