Semester i fyra veckor! kommentarer överflödiga!

Vad som däremot inte är så jätteskönt är att jag är skadad. Likt en gammal tant har jag fallit hemma i min egen lägenhet och slagit mig. Höger hand är blå och svullen. Högerfot är stukad och halvt mosad, jätteont hade jag när jag haltade runt på jobbet idag. På vänster innanlår har jag ett praktfullt blåmärke. Lårbenshalsarna är intakta dock. Det var igår kväll när jag kom bärandes på en massa saker som jag snubblade på marsvinens galler som jag brukar ha i dörröppningen på kvällarna när de rastas. Eftersom jag hade saker som jag var rädd om i händerna, släppte jag det inte utan föll pladask. Det kan kanske ha sett roligt ut men jag var rätt upptagen med att ha ont överallt, så jag vet inte så noga. Stackars mig nu blir det ingen långpromenad på några dagar, inte med den foten...

I morgon jobbar jag sista dagen innan jag får fyra veckors semester! Det är så skönt så det är inte klokt! Det bästa är ju att kunna sova när jag vill och slippa passa tider! Ingen klocka kommer att ringa 05.00 på länge!

Jag ska börja semestern med att vara duktig! Förråden och skåpen här hemma ska röjas och jag ska slänga en massa skrot som jag inte behöver, äntligen! Jag har så mycket skräp att jag blir nästan äcklad! Sista veckorna ska vi ut till stugan och bara vara. Marsvinen och katterna följer med förståss! Sen ska jag gå en massa långpromenader och åka på cykelutflykter med sonen. Vi ska ut på en båttur till havs och det blir nog några fler kul äventyr får vi hoppas. Redan nu på måndag ska vi ut till stugan och slå gräset och göra en hässja så marsvinen har hö sen när vi kommer ut. Så ska vi titta på kattungarna som min mamma fått eller rättare sagt Sveas mamma har fått.

Nu har vi fått uppfödarprovet jag och sonen. Så det är väl till att knåpa ihop något klokt så är vi uppfödare sen, vad kul! Men jag vet inte om vi måste göra varsitt eller om det funkar om vi gör det ihop, förvirrad! Någon som vet?

När jag var liten lekte hästtokiga jag alltid med mina plasthästar och fantiserade i smyg att de skulle bli levande. Tänk vad gulligt! Små hästar på ett kilo som ändå var som små hästar och galloperade runt och åt hö och luktade häst! Faktum är att jag nästan har sånna djur hemma nu, marsvinen! De liknar inte alls de vanliga gnagarna till sättet utan påminner just om hästar, kor eller får. De är ju inte heller nära släkt med möss och hamstrar. Mer miniboskap åt folket!

Galateas kull.

 Söta Jane!

 Busen Jordan.

 Charmige James. Han kisar lite det var ljust tyckte han.

Nu har den nya hongruppen börjat stabilisera sig, skönt!

Alla sju ungarna växer och mår bra. De är helt vansinnigt söta ju! Lilla Krake hänger med utan problem, han ser ut precis som en humla lika liten och med samma färger. Mammorna är så duktiga och ser mer och mer ut som en sjuk idealbild av människokvinnor, smala kroppar och stora bröst... öh. De äter som vargar och pysslar oavbrutet med sina små, allt de gör gör de för barnen, det dias oavbrutet. Ikväll ska de ut på golvet för första gången alltid lika spännande!

Jag tänker på James... Jag hade ju räknat med att spara två ungar från dessa kullar men blev lite lättad när bara en, Jordan, passade perfekt. Jag kan ju inte spara hur många djur som helst ju. Från Elies kull är det ingen som passar så de ska säljas. Jane har redan två hem att välja på. Jag hade ju tänkt sälja James men... han är så fin i typen verkligen, han är den enda som garanterat inte har oönskad vitteckning, hans päls är jättefin finast av alla ungarnas (det kanske har märkts att det är viktigt för mig), han är ju genetisk black harlequin även om han nästan inte har någon cream, jag behöver nog en till hane snart, han är chokladbärare allt detta talar för honom. Enda tvivlet är det att jag borde hålla igen och att hans öron är korta och har ett veck och att han är så mycket svart. Det är nog dax att börja bli kräsen på avelsdjuren nu... Men han är så fin ju! Klurar vidare.

Jag har legat och såsat och sovit till tio flera mornar nu, vet inte när jag gjorde det sist, skönt! Men idag klev jag upp halv åtta. Det var helt omöjligt att sova. Marsvinen för ett förfärligt liv! Kärleksparen låter, Uffe och/eller Nougat purrar högt och frun eller om det är båda fruarna sjunger högt sin protestsång. Men det var inte det värsta, det är de hjärtskärande skriken från småflickorna Luckybucket och Zezima som fick mig upp ur sängen.

Stackars mina små söta flickor de är så rädda för hemska häxorna Episkey och Poppy. Som de skrek förväntade jag mig piercade öron och utsnachade ögon men inte en skråma kan jag se på dem. Det är psykisk terror mina häxor ängnar sig åt. Jag tror att Poppy och Piskan har jätteroligt när de skräms! De verkar jobba ihop. Med rest ragg, bara det, inga skallrande tänder tränger de in någon av flickorna i ett hörn, så står de bara där och ser hotfulla ut medans den lilla gallskriker ut sin ångest. Så elakt!

Hoppas verkligen att de slutar med dessa dumheter snart. Jag har ju stora burar för att jag vill ha stora grupper honor tillsammans. Då får de faktiskt vara snälla, så mattes planer funkar!

Sigrid och jag var nyss till veterinären och vaccinerade oss, eller ja henne då. Som vanligt charmade hon ihjäl sköterskan. Det är inte alla katter som spinner så det dånar och pussas när de är hos veterinären. Sigrid älskar att vara i centrum och tycker om alla snälla människor som bryr sig om henne. Hon missar aldrig en chans att få hålla charmshow. Hon fick inte ens särskillt mycket skäll för sitt fett idag men jag har nog faktiskt lyckats banta henne en aning på sista tiden. Hon är bara för söt min älskade katt!

I kväll är det dax för de nya kärleksparen att mötas! Uffe ska få träffa sin första fru, Alecto. Hon har nu vilat och ätit upp sig sedan förra kullen. Detta är en kombination som jag hoppas massor på, de kompleterar varandra mycket bra. Alecto är lite liten i växten men Uffe kommer att bli stor som han växer. Uffe är för mycket svart men Alecto är mest vit. Alectos öron är korta och lätta men Uffes är perfekta. Båda är fina i typen och har trevligt temperament. Förväntar mig prydligt rutiga nonself black magpies.

Det andra paret Nougat och Hepziba är också en spännande matchning. Nougat är choklad och Hepziba är nog inte bärare så det kan nog bli några rackarns zoblar nu igen men annars så tror jag att det blir bra. Samma sak där Hepziba är för mycket svart men Nougat är mest vit. De är båda lite långnosiga och plattpannade tyvärr men de har båda rätt fina öron istället. Det är extra kul att ta en kull efter en egenuppfödd magpie så det är så spännande att se vad lilla Hepzan kan göra! Jag har tyckt att hon är lite liten men hon väger ju väl över 800g så det borde vara okej. Hoppas på något vältecknat som mormor Elie.

Så ikväll blir det stora flyttkalaset. Hanarna blir nog överlyckliga honorna brukar inte bli lika glada kanske men de får stå ut tycker jag. Nougat och Uffe bor ju ihop nu och Nougat ska få bo kvar med Hepziba. Uffe och Alecto ska flytta in i Poppys och Episkeys bur. Poppan och Piskan ska ner en våning och fylla Alectos och Hepzibas platser och bo där med Luckybucket och Zezima. Det är för småflickorna denna omflyttning kommer att bli jobbigast skulle jag tro. Hoppas Poppy och Piskan skärper sig och är snälla nu.

Det tog ju ett litet tag, min skrivare har trasslat och det ska mycket till innan jag förnedrar mig så att jag går och ber mitt ex. att skriva ut dokumentet. Men nu är den skickad, vår uppfödarregistrering. Snart hoppas H och jag vara Chokladfabrikens marsvinsuppfödning. Härligt! Vårt mål var att bli det under 2009 och det ser ut som det kommer att bli så.