Jag har legat och såsat och sovit till tio flera mornar nu, vet inte när jag gjorde det sist, skönt! Men idag klev jag upp halv åtta. Det var helt omöjligt att sova. Marsvinen för ett förfärligt liv! Kärleksparen låter, Uffe och/eller Nougat purrar högt och frun eller om det är båda fruarna sjunger högt sin protestsång. Men det var inte det värsta, det är de hjärtskärande skriken från småflickorna Luckybucket och Zezima som fick mig upp ur sängen.

Stackars mina små söta flickor de är så rädda för hemska häxorna Episkey och Poppy. Som de skrek förväntade jag mig piercade öron och utsnachade ögon men inte en skråma kan jag se på dem. Det är psykisk terror mina häxor ängnar sig åt. Jag tror att Poppy och Piskan har jätteroligt när de skräms! De verkar jobba ihop. Med rest ragg, bara det, inga skallrande tänder tränger de in någon av flickorna i ett hörn, så står de bara där och ser hotfulla ut medans den lilla gallskriker ut sin ångest. Så elakt!

Hoppas verkligen att de slutar med dessa dumheter snart. Jag har ju stora burar för att jag vill ha stora grupper honor tillsammans. Då får de faktiskt vara snälla, så mattes planer funkar!