Nu är min älskade lilla katt hos veterinären och kastrerar sig. Jag är så nervös! Tycker inte om att söva mina djur och Svea var så rädd det var jobbigt att lämna henne. Sigrid, hon tycker att det är kul att gå till veterinären, bara hon får vara i centrum och folk håller på med henne blir hon så glad! Svea däremot är lite blyg och transporten till veterinären var ju också jätteläskig... stackars lilla Svea.

Sist jag lämnade in ett djur till sövning gick det ju inte bra. Det var sötaste kaninen Neville men han var ju sjuk det är inte Svea. Jag måste skärpa mig nu...

Jag oroar mig för hemfärden. Medvetet väntade jag med kastreringen till våren så det inte skulle vara så kallt när jag skulle cykla hem med henne. De har ju så svårt att hålla värmen när de varit sövda. Ja det är ju vår nu men idag är det naturligtvis jättekallt, vantväder usch!

På vägen hem från djursjukhuset (ja, det är en lång omväg) åkte jag till Granngården för att köpa spån och hö. Hur tror ni det gick då? Den här spånbristen är riktigt jobbig. Hö fanns iallafall och då kunde jag åtminstone cykla hem även om det är jobbigt att min stora rumpa inte riktigt får plats på sadeln brevid höbalen.

Nu tror jag att jag ska färga håret och fortsätta att vänta på att få hämta min lilla katt...