Min katt Svea är nog rätt korkad. Jag försökte ju ändra katternas diet för att spara pengar och få ner tjocka Sigrid i vikt. Svea har accepterat att äta torrfodret bättre än väntat men hon har blivit så tunn på sista tiden att jag börjat mata henne med blötmat uppe på burskåpet, jag tror inte Sigrid kan komma upp där. I flera dar har jag matat henne där uppe men hon fattar fortfarande inte, jag får lyfta upp henne hela tiden. Konstig katt. Sigrid däremot sitter nedanför skåpet, tittar på skålen och ser fundersam ut.

Inga marsvinsparningar än. Alecto och Kinross har bott ihop så länge nu att hon måste ha hunnit brunsta minst en gång men jag har inte sett några bevis på parnig. Jobbigt jag vill ha full koll på nedkomsterna. Särskilt på henne eftersom hon inte blivit dräktig tidigare. Hemma hos Grant, Elie och Galatea råder rar harmoni men inget mer spännande.

Jag börjar bli pigg nu. Duschade blommorna i köksfönstret och städade där. När jag gjorde det sist? Det är hemligt men jag kan erkänna att skillnaden var slående.

I går kväll när jag skulle fixa med Arthurs tassar hade hans trasseltass svullnat till oigenkännlighet. Lilla gubben han är den starka tysta typen, tapper lät han mig pyssla om den värknde tassen han pep bara en gång. Detta är en ganska vanlig åkomma som beror på dålig burhygien, hårt underlag i kombinaton med torra tassar som har en tendens att spricka eller ett litet sår på tassen. Hårt underlag? Ja kanske hans sambo Neville kanin skottar ibland runt spånet så burbottnen kommer fram. Smutsigt? Hoppas inte det, jag är löjligt petig och mockar varannan dag, liten lägenhet och mycket djur vill inte att det ska lukta. Torra tassar har han alltid haft. I hans fall trort jag att det beror på felaktig tass ställning. Han vrider sina tassar utåt och ser ut som Charlie Chaplin. Han belastar dem fel. Han är stor och maffig och nu när han blir äldre ger tassarna vika.

Infektionen i tassen måste behandlas. I go crazy... jag har ju redan börjat fuska med Poppy... så varför inte? Okej, deras matte leker veterinär nu går båda på Bactrim... 

I går stötte jag på... ? jag vet inte vad han heter. Jag hinner aldrig försvara mig mot honom, plötsligt står han bara där och vill prata i oändlighet. Jag hinner alltid förtränga att han finns och kommer inte ihåg hur han ser ut mellan attackerna, han ser liksom extremt alldaglig ut. Han har inte gjort något stort intryck på mig utom att jag tycker att han bara är så tråkig och efterhängsen. Tydligen hade jag gjort intryck på honom. Plötslig inser jag att han försöker bjuda ut mig på en date eller något. Hur slingrar jag mig ur detta på ett snyggt sätt? Jag är inte van, har inte haft "flirt on" påslagen på åratal. Jag lyckas komma undan med att tjata om att jag hade bråttom hem till mitt sjuka barn (sant) och jag vägrar ge honom mitt telefon nummer som han envist tigger om. Puh... jag klarade mig... I fortsättningen får jag nog vara försiktig och se mig om så jag slipper fler attacker.