Nej, det slutade inte snöa. Jag tog bussen till jobbet idag. I morse gick det alldeles utmärkt kom i tid, dè ni! Jag trodde nästan jag inbillat mig att det är så hopplöst att åka buss. Men på vägen hem var det som vanligt igen, jag tror jag kallar min hemresa för ...hmm... ja, nu vet jag -bussresan från helvetet. Jag orkar inte beskriva hur mycket jag frös eller hur länge jag fick vänta vid varje bussbyte eller hur utebliven en av bussarna var eller hur högt jag råkade svära mitt i den tysta buttra folkmassan, när det stod 18 och inte 6 eller 7 på en anländande buss. Nej, imorgon blir det cykeln även om det skulle falla fyra meter snö i natt!

Jag var ju på stormarknaden och jobbade idag, det var ju därför jag fick lov att utsätta mig för bussar. Vi brukar ha PRAOsar på vår avdelning rätt ofta. De är för det mesta ganska tystlåtna och timida, men just nu har vi en kul typ som pratar massor. Han undrade hur länge jag jobbat på stormarknaden och jag blev lika chockad som han när jag berättade det. Jag försökte göra det lite mindre tragiskt för honom och berättade att jag gått en massa år på konstskola och var konstnär på halvtid. Det hjälpte inte, han tyckte synd om mig, helt ärligt. Jag hade ju inget vidare bra jobb enligt honom och jag hade utbildat mig till något jag inte skulle bli rik på.

Det fick mig att fundera på meningen med livet. Blir man som PRAO killen hävdade, automatiskt lycklig om man har ett bra jobb, läs ett som man får bra lön på? Skulle inte tro det! Jag försöker ju förverkliga mina konstnärsdrömmar, det blir jag faktiskt lite lycklig av men absolut inte rik på. Hur är det mina jobbarkompisar som jobbar mer eller mindre heltid på stormarknaden, är de jätteolyckliga och misslyckade människor? Självklart är de inte det! De har ju liv ju, liv utanför jobbet med fritidsintressen och familj och att möjligt. Rika är de inte men inte olyckliga heller. Jag tror de är lyckligare och lever ett rikare liv än de flesta som lever sitt liv genom sitt jobb.

Jag väntar fortfarande på marsvinskullen och mina djur gör mig lycklig.