Är rätt trött idag och min hjärna känns som ett ärr efter gårdagens migränanfall. Det var så mycket jag skulle göra idag men det går inget vidare. Skulle byta vatten i alla fyra akvarierna, ett har jag fixat, tre kvar. Dammsuga- det har jag inte... Gå runt och hälsa på konstnärskolegor i deras ateljeer på öppet hus, en har jag hälsat på, hon håller till nära men inte de andra, det regnar ju! Skilja tvätt, det har jag faktiskt gjort! Trimma marsvin till Kallhällutställningen, har jag inte.

Fixar jag inte allt, får jag så dåligt samvete. Kanske borde jag  låta bli att  lägga upp så digra scheman för mig själv. Man kanske bara skulle ta det lugnt och njuta av livet nån gång i stället. Ska kanske prova det nån gång.

Ska börja med att tacka för kommentaren jag fick, ja jag vet, de är jättesöta! Det syns även om jag är lite besviken på bilderna. Arthur är en pet hane som jag hittade på en djuraffär. Han är nonself chokalate/cream/white, det är inte så vanlig färg kombination och snygg, så det blev ett impulsköp, han är tre år. Lilla söta Galatea är nonself chocolate magpie, från vår första magpiekull, hon är fyra månader gammal och ska bli kvar här som gosegris och förhoppningsvis göra vackra magpie barn.

Gårdagen var inget vidare för mig. Vaknade på morgonen med en inte stark utan liten men elak huvudvärk. En sån huvudvärk som man försöker ignorera och hoppas att den ska ge sig, men som man ändå vet kan utvecklas till ett migränanfall. Det är rätt självklart att jag fick migrän igår, typskt en sån dag. Jag hade jobbat och stressat och gjort massor med psykiskt påfrestande saker hela veckan. Sen var allt sånt klart och jag fick slappna av och vila hela helgen. Ja men det är ju klart man får migrän då. Det kändes som migränen nafsade hotfullt efter mig hela dagen och jag var på ett rysligt dåligt humör ,trots att jag bestämt mig för att fota marsvin som ju är kul, men gud vad dåligt det gick och jag orkade bara fota två av dem. 

Jag klarade nästan hela dagen, anfallet kom på kvällen. Fy vad äckligt jag mådde. Höll på att kvällsfixa till marsvinen men fick avbryta H fick ta över. Medan jag låg i soffan och försökte somna istället för att spy.

En annan sak som jag är lite besviken över hände också igår. Nougat och Alecto parade sig. Då tog det med andra ord inte första gången, så nu är jag orolig att det inte blir några ungar, när jag längtar så. Elie och Kinross ligger några dagar efter, jag hoppas på bättre  bäbislycka där.

Egentligen borde jag inte klaga är väl bara otålig skulle jag tro. Har fått åtta kullar på lite mer än ett år, innan den här pausen på ett halvår. Alla utom en kull tog på första parningen och den som inte gjorde det tog på andra, så jag har nog bara varit bortskämd.

Men jag ser ju bara så mycket fram mot dessa ungar. Och det känns så roligt att vänta på just magpie ungar, nu när jag äntligen hittat den ras som passar mig exakt.