Vi skulle på simträning idag igen H och jag , men det sket sig med transporten och det är klart vi kan ju åka tåg till Knivsta, men vi blev lata...

Blev istället indragen i min grannes kattproblem. Hon håller på att bilda en vildkatts koloni. Hon har tretton katter, sex vuxna okastrerade och sju ungar. De måste få nya hem NU! Hon har ingen kraft att ordna detta själv, hon verkar inte bry sig faktiskt, hon är ganska alkoholiserad. Ska nu hjäpa henne att göra salulappar, med bild. Och maska av alla katterna. Hon tror att det är henne jag hjälper, ja lite kanske men det är katterna jag tänker på i första hand. Kattsituationen har gått helt överstyr. För kattmatten är de bara en belastning, de förtjänar riktiga käleksfulla hem.

Mattetips 2.

När man sitter och läser bloggar kan man passa på att gosa med marsvinen.

Mattetips 3.

När man fått alger och skit i slangen som man byter akvarievatten med: kan man hälla hett vatten genom den så den blir mjuk. Då kan man gnugga slangen så det släpper. Tänk på att hålla slangen med en tång när man häller i vattnet, då blir inte fingrarna skållade. 

Mattetips 4.

Kastrera dina katter, se ovan.

Gårdagen gick i vattnets tecken. På förmiddagen följde jag med H på simträning. Det brukar oftast hans pappa göra, jag har nämligen aldrig förstått det där med sport. Simmning är ju ganska lätt att förstå ändå, det är som friidrott, den som kommer först den har vunnit. Sporter med bollar och puckar och sånt fattar jag inget av.

Jag är total katastrof när det gäller att passa tider. Fick upp H aldeles försent ur sängen, så han hann knappt äta något innan träningen. Dålig mamma. Han har svårt att äta frukost precis som jag. Konstgt nog hade vi tur med bussarna och kom i tid.

När vi kom hen gjorde jag, inspirerad av pricksjuke eländet i stora akvatriet stortag i två andra akvarium. Mitt 110 liters har gått men reservpump länge. Nu har jag hämtat en ny på garantin, drog mig för det faktiskt men det var inga problem, jag fick en ny och varför skulle jag inte ha fått det? Den var ju nästan smält, heltpaj. I det akvariet var det bara vattenbyte och installation av ny pump. Det gick bra.

Mitt guppyakvarium är väldigt överbefolkat och man behöver göra totalskur där ibland, jag ser när det är dax. Det har varit dax ett tag. Jag ville också byta sand, den jag hade var så ful och stökig en blandning mellan "vanligt" akvariegrus och engelsk sjösten. Det var så mixat i färg och såg väldigt onaturligt ut. Nu blev det engelsk sjösten och fin sand från biltema. Ojämn storlek men lika färg, ska se om det blir bra. Det tar en stund att tömma ett akvarium även om det är litet. Sortera växter, fånga fiskar, skura rötter, göra ren pumpen, tömma akvariet, slänga gruset på grusgången ute, tvätta bort alger från rutorna, fylla i grus, fylla på vatten både nytt och gamalt, plantera länge och nogrannt, fylla på mer vatten, i med fiskarna, ännu mer vatten, på men pumpen, KLART!

Och nu vet jag inte om det blev bra för ljusrampen funkar inte...grrrarrgh!

Till alla stressade kattägare. Om din katt är leksugen när du måste städa, är det inget problem! Knyt ett snöre någonstans på kläderna så det släpar efter dig var du går. Fungerar utmärkt vid blomvattning, dammning, moppning och när man rusar runt och blockar upp leksaker och barnkläder från golvet. Vid mer stillastående aktiviteter som diskning och vattenbyte i akvariet, behöver man vifta med sitt snöre ibland. Fungerar mindre bra vid dammsugning eftersom de flesta katter är rädda för dammsugaren. En varning bara, ta av dig snöret innan du går ut, det ser rätt dumt ut nämligen och i värsta fall kan det vara farligt om snöret tex. skulle fastna i cykelhjulet. Lycka till!

Jag har fått prickar!  Fy vad jobbigt! Inte jag , men mina fiskar, vita prick sjukan. Har inte haft det sen jag hade akvarium när jag var liten, minns att det dogs i massor då, så det känns inget vidare nu. Det är i mitt stora akvarium som det hänt, det som vanligtvis fungerar problemfritt. Tycker väldigt mycket om vissa av fiskarna som bor där, särskillt mina stora gamla guramisar och hela familjen ancistrus. Nu är är det medicinerat så det är bara att hålla tummarna.

I morse parade sig äntligen Nougat och Alecto. Det var full fart, de hade inte tid med frukost ens. Bäbisarna kommer den 27 november, om allt går bra vilket man aldrig kan ta för givet när det gäller marsvin. Vet inte om Kinross och Elie gjort det dom ska, men det kan ha hänt för några dagar sedan, men jag har inga säkra bevis. Nu börjar denna otåliga, nervösa och oändligt långa väntan på kullar igen.

Fisklpresetation:

250 liter sydost asien, växter från området mest corydyras och javaormbunkar. Djungelkänsla med mycket växter och rötter.

Mosaik gurami ett par

Blå marmor gurami ett par

Kilfläcksrasporor ca. 20 stycken

Indiska glasmalar 6 stycken

Siamesiska algätare 3 stycken

En familj Ancistrus malar (jag vet fel världsdel) stor gammal hane hans fru och ett okänt, men stort antal yngel i olika åldrar.

Det är här som prick katastrofen slagit till.

110 liter sydamerika. Stora svärdsplantor, slimlinebakgrund, fin sand och ett par rötter.

Neontetror ca.12 stycken, många dog när pumpen pajade förut, de ska vara 20 tycker jag.

1 Ancistrus mal ska få sällskap av några ungar från det andra när prickarna är borta.

Corodyras Sterbai(stavnig?) 7 stycken

Stänktetror 4 stycken vuxna och ett okänt antal yngel, några mer är halv vuxna. De leker hela tiden och jag är jättestolt!

63 liter Guppy. Fullt med växter och Guppy, det bara kryllar men de får skylla sig själva, det funkar konstigt nog bra trots trängseln.

En koppar barb bor här också. Han kom hit av misstag, hade fastnat i en växt kruka!

48 liter barber. Litet skitakvarium, men det är ganska avlångt, så det känns större än det är.

Tigerbarber 5 stycken, vet att de borde ha större plats, men de har bott här i många år och leker ofta och verkar må bra.

Kopparbarber 3 stycken.

Nu är jag ledig i helgen. Det ska bli så skönt att vila. Måndag och tisdag är jag också ledig från stormaknaden. Då ska jag vara i ateljeen, riktigt sugen, har inte fått mycket arbetsro på länge.

I natt skrev jag en presentation av mina kära marsvin, här på bloggen. Eftersom de är så många och jag måste sitta och läsa andras bloggar efteråt, blev det sent igår vill jag lova. Väcktes av min lilla katt Svea, hon är jättebra på att väckas. Det är tur att jag har henne eftersom jag har talang för försovning. Hon har en fantastisk teknik. Hon sticks, liksom fingrar med klorna på mina fötter. Min hjärna fungerar inta så bra i halvsovande tillstånd så jag kan inte försvara mig, förstår liksom inte hur jag ska komma undan.

(Stort avbrott i bloggskrivandet. Fick besök av A, konstnärskolga som fixat med mina skulpturer på en utställning, hon ordnade allt hur skönt som helst! Nu kom hon med sakerna och vi bar ner dem i ateljeen. Hon sa något om utställningsersättning, hoppas hoppas!)

Tillbaka till Svea. Så fort hon märker att jag börjar vakna, byter hon taktik. Då kommer hon upp till ansiktet och spinner och pussas, hon är hur gosig och mysig som helst. Precis när hon kommit upp för gosning utbrister min mobil att det är dax att stiga upp klockan är 07 och 31. Alltså har Svea ispirerad av mobilen försökt väcka mig i en halvtimme! Jag inser allvaret, sonen måste upp nu annars kommer han försent till skolan.

Det finns inget bröd att rosta till H. Borde ha förstått det, när jag kom hem i går möttes jag redan i trapphuset av rostat brödlukt. Och finner mitt hem intaget av fyra elvaåriga killar, flockade runt datorn. Okej banan, paprika och tortillachips får duga som frukost idag. Ska tydligen handla efter jobbet idag. Ska snart iväg, ses sen.

Gick upp fem i morse, började jobba halv sju på min stormarknad. Trodde det skulle bli förfärligt, eftersom jag haft några dagar nu igen, då jag varit så trött på det där stället. Men idag, när jag väl vaknat till alltså, var jag på ett strålande humör. Fick nya schemat och det var bra, riktigt bra. Lite jobbigt faktiskt när jag bestämt mig för att hata det här jobbet. Nåja, man kan ju alltid fortsätta att hata cheferna. Mina jobbarkompisar i övrigt är härliga. Problemet är att det känns som det här stället, som bara skulle vara en dum källa till pengar, på senare år blivit en massa ansvar och engagemang. Det suger helt enkelt min energi från min konst. Det är lätt att skylla på sitt brödjobb när man är lat och aldrig jobbar med det man är ämnad för. Nu med mitt nya schema kommer jag inte undan, det finns myket mer sammanhängande tid nu för mig att vara i min ateljè.

Marsvins presentation:

Molly black engelsk crested, 2,5år. Köpt på djuraffär uppfödd av affärsinnehaverskan. Charmig och mycket okomplicerad tillsmmans med andra marsvin. Hon är extremt kittlig och har massor av tråkiga fettknölar särskillt på magen. Söt.

Arthur nonself chocolate/crean/white, 3år. Köpt på samma djuraffär på ren impuls, för jag blev kär och han är läckert tecnad i en ovanlig färgkombination. Han är troligen steril. Det här är ett typiskt grossistdjur massproducerad. Men ack så vacker! Han är inte direkt skygg Arthur men han har alltid haft en lite tråkig distans till oss. Bor ihop med kaninen.

Poppy nonself black/white, 2år. Super social och jätte gosigt marsvin. I sommras när alla mina honor gick i samma betesbur var hon den självklara ledaren. Hon inköptes lika impulsivt och av liknande anledning som Arthur. Hon är också charmigt tecknad med symetriska vita sockor på alla tassar. Tanken var också att hon skulle få barn med Arthur när Molly inte ville bli dräktig, det blev inte Poppy heller. Lämnade då Poppy hos S för parning och vi fick...

Ginny nonself buff agouti, 1,5 år, Poppys supersöta dotter och H:s egen gosegris. 90p på petutställning i Valbo. En väldigt livlig dam, som är svår att fånga trots att hon inte är det minsta skygg.

Dolly nonself saffronagouti/buff Ginnys dotter, 8 mån, H fick välja en som sin egen ur Ginnys kull, han valde naturligtvis den enda agoutin eftersom det är hans favoritfärg. Dolly ser ganska speciell ut. Hon är ett riktigt charmtroll.

Fem stycken selfar finns det här, trodde jag ville föda upp self cream, det vill jag kanke fortfarande. Men det går ju inte. Ibland är det inte så bra att vara värdelös på att räkna, för när jag började räkna mina burplatser, så räckte de inte till två raser. Var tvungen att välja, det blev magpie de är mer jag liksom. Men creamarna och de vita är så vackra och härliga så det var inte ett lätt beslut.

Nattsmygarns Urvon self cream, 2 år. Dollys pappa. Stor är han och härlig att krama på. Lugn och snäll. Utställd på 87p. Tyvärr ger han gärna pälsriktningsfel till sina barn, så hans kariär som avelshane är inte så självklar längre. Han är vår gosenalle istället.

Nattsmygarns Tiana Tori self de white, 2 år. Hon är öronlös, hennes mamma överarbetade tvätten av sin nyfödda dotter. Tiana är nu avelspensionär efter tre kullar, hon har bara fått söner. Hon är nu mycket fet och har börjat få fattyeye.

Trollstugans Daniel self cream, 1,5 år. Jag åkte med buss och köpte honom i Strängnäs en grinigt regnig dag i december,när jag hade feber. Det äventyret hade man kunnat gjort en film om, allt hände. Daniel hade suttit på en djuraffär flera månader och var jätte stirrig i början hos oss. Nu har han lugnat sig massor och är en sån som har lätt för att småprata så där mysigt när man har honom i famnen.

Chokladfabrikens Episkey self cream, 6 månader. Hon heter inte Chokladfabrikens ingen gör det, men snart kanske, när vi blivit godkända uppfödare. Episkey är Daniels dotter. Utställd på 87p. Vi döper våra djur efter Harry Potter figurer, på E fanns det dåligt med flicknamn. När Episkey föddes hände något med hennes mamma, hon blev aldrig bra och hon tog inte hand om sin dotter. När jag hittade kullen satt det två nästan torra och tvättade ungar där och en var kvar i påsen nerkyld och krampande. Jag trodde inte hon skulle klara sig, men jag froterade henne och värmne henne och på morgonen var hon helt okej! Så hon fick hete Episkey efter en läkande trollformel i Harry Potter.

Chokladfabrikens Fenrir self cream, 5 månader. Tianas och Daniels son. Han var ensam i kullen och vägde 141 gram! Han är fortfarande jättestor för sin ålder. Utställd på 87p. Han är till salu, lyllo den som köper honom för han är så mysig.

Så har jag 6 nonself magpie. Jag såg mina första magpie på en utställning, då jag hämtade mitt första rasdjur, en self cream. Några dagar innan hade jag hittat varianten på nätet och kände igen dem, genast förstod jag hur det måste bli. Jag älskar mina selfar och mina pettar, jag har älskat alla marsvin jag någonsin haft och tyckt de varit finast i världen. Men magpie är en klass för sig, de passar mig helt enkelt, vi är som gjorda för varandra. Jag har alltid gillat knasigt tecknade djur, de här ser precis ut som jag vill i tecknigen. jag har alltid gillat framåt och orädda marsvin och de är helt perfekta där också.

Vibys Nougat nonself chocolate magpie, 1 år. Min första magpie. Utställd på 87p. Han såg ut precis som en råtta utan svans när han var liten. Nu har han växt och öronen lagt sig, så nu kan man se att han är ett marsvin och inte bara känna det på lukten. Han är helvild älskar att rusa runt i hela lägenheten. Han har inte tid att sitta still och gosa men är jättesocial och orädd. Han är en riktigt kul typ!

Duettens Elie nonself black magpie 1år. Hon hade haft en kull när hon kom till mig och hon och Nougat har haft en, min första magpiekull. Nu sitter hon med Kinross, hoppas det går bra, ingen parning än. Hon är utställd på 87p bra för en tecknad ras som denna. Elie är en mild och lugn och gosig gris, jättegullig.

Vibys Alecto nonself black magpie 8 månader. Köpte henne samtidigt som Elie men hon var en liten plutt då. Utställd på 86p. Hon är bara för söt! Omslagsflicka på Marsvins Magasinet nr.2 2008! Hon sitter nu med Nougat och jag hoppas på en fin kull.

Duettens Kinross nonself magpie, 5 månader. Utställd på 84p. Han har kommit upp hit ända från skåne, för att bli avelshane hos oss. Någonstans på vägen skadade han sitt ben, han hade jätteont och det tog ett bra tag innan det läkt helt. Nu är det ju bra och han skuttar glatt. Kinross är det gosigaste marsvin jag någonsin haft!

Chokladfabrikens Galatea nonself chocolate magpie, 4 månader. Henne spar vi. Jag såg henne födas, hennes tre bröder hade redan kommit då jag kom in till djuren. Hon är den sötaste och charmigaste lilla gris jag någonsin sett. När jag ställde ut henne fick hon bara 84p, ja hon är inte perfekt tecknad det vet jag, men domaren var också bedårad av hennes söthet. Det står söt liten fröken på hennes bedömningssedel, det är nog inte så vanligt!

Chokladfabrikens Griphook nonself black magpie, 4 månader. Galateas kullbror, Elie och Nougats son. Charmig, gosig och väldigt socialtkompitent liten gris. Inte så lyckat tecknad för att vara magpie, men vad gör det, han är jättefin! Tyvärr måste han nog göra som sina bröder och flytta härifrån, han är alltså tillsalu.

Hej igen, jag kunde ju blogga! En person har gett en kommentar och hälsat mig välkommen, tack det värmde.

Föräldramötet gick också bra, vet inte varför jag var så nervös? Är alltid det och det är ju inte läskigt alls. Läraren är trevlig de andra föräldrarna är också trevliga, så varför?

Nu kom sonen hem från simträningen och är helt slut, hård träning kan man förmoda. Han vill ha datorn, men jag tvingade honom att göra läxan istället. Han är inte glad, inte glad alls faktiskt.

Marsvinen ja, mina älsklingar. Vi föder upp sonen och jag men kan inte ännu kalla oss uppfödare, vi har inte fått vårt uppfödarnamn och blivit godkäda än. Kan inte mycket om avel än, även om vi haft en del kullar. Vi lär oss. Men marsvin har jag nästan alltid haft så det är inget nytt.

Läxan är klar och jag ska mocka burar, ses senare...

Hej ni som läser detta. Oj, är lite förvånad själv att jag gjort en blogg och att det gick så här lätt att göra den. Det måste ju finnas en hake, eller? Kanske inte, man kan ju hoppas. Är nämligen en sån där datateknisk idiot som inte brukar klara det som andra ser som självklart med datorer. De brukar liksom inte bete sig rätt när jag klickar runt på knapparna.

Ja, vad vill jag med detta knäppa infall, att skapa en blogg alltså...Jag har läst så många bloggar de sista dagarna att jag också vill ha en, det är nog bara så enkelt faktikt. Naturligtvis tycker jag ju också att jag har kloka saker att förmedla.

Jag kommer att skriva om konst. Mest kommer jag nog att skriva om mina djur kanske en del om min kära son också. Och allt annat som kommer i min väg, iaktagelser i  livet.

Mina djur: Sigrid 7 år huskatt, blå, tjock, kramgo och spinner högst av alla katter. Svea 1 år huskatt, sköldpadd och vit, busig, mycket gosig när det passar henne och snygg. Neville Longbottom kanin liten blandis dvägvädur och hermelin, han är inte klok, biter sönder allt och jagar katterna, vill inte bli fasthållen och är allmänt hysterisk, men oj vad han luktar gott och han är så söt och ibland är han riktigt gosig. Marsvinen är 16 stycken, fiskarna hur många som helst födelade i fyra akvarium. Mer om dem senare.

Nu måste jag rusa, ska på föräldramöte. Varför är man alltid så nervös för föräldramöten? Jag är livrädd...